Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molière. B. F. Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
fullständigt uppförd hos prinsen af Condé. Men hvarken
han eller konungens bror lyckades utverka förbudets
upphäfvande. Moliére fällde emellertid icke modet. Han
verkade rastlöst för uppförandet af sitt stycke. Sedan
han låtit uppläsa det för påflige legaten, föredrog
han det för alla de biskopar, hos hvilka han
lyckades erhålla audiens. Legaten och biskoparna
gillade Tartufe och trodde icke, att himmelen var
intresserad i skenhelgonens sak. Vid denna tid
åtnjöt skalden konungens personliga ynnest. 1661
hade han återtagit sin kammartjenareplats samt såg
och samtalade ofta med konungen. Denne hade gjort
honom till sin pensionär, försvarade honom mot hans
belackare, antog eller förkastade debutanterna vid
hans trupp, bestämde repertoaren och afgaf sin mening
om hvarje ny pjes. Men trots all denna ynnest fick
Tartufe hvarken tryckas eller uppföras, Under det
man deremot ostraf-fadt fick spela en gudlös pjes
med titeln »Scaramouche éré-mite». - »Jag skulle
vilja veta», sade konungen, »hvarför folk tager
så mycken anstöt af Moliéres stycke, men icke har
ett ord att anmärka mot den der ’Scaramouche’». -
Den store Condé svarade: »Det kommer sig deraf, att
komedien ’Scaramouche’ hånar himmelen och religionen,
om hvilka de der skenheliga herrarna icke ^bekymra
sig, hvaremot Tartuffe utsätter dem sjelfva för hån
och förakt.» Slutligen lät konungen Moliére uppföra
stycket - den första representationen ägde rum den 5
Augusti 1667. Trots konungens tillåtelse, hade Moliére
ansett sig böra iakttaga den största försigtighet. Han
förändrade pje-sens titel till Eimpo-steur (Hycklaren)
och utrustade hjelten med värja och spetsar, det
vill säga han förvandlade honom från en kyrkans man
till en lekman. Men hvarken konungens tillstånd eller
Moliéres försigtighets-
mått hjelpte. Dagen efter första representationen
infann sig en vaktmästare, som å parlamentspresidenten
Lamoignons vägnar förbjöd styckets vidare
uppförande. Fem dagar derefter förbjöd erkebiskopen af
Paris, vid äfventyr af bannlysning, pje-sens läsning,
vare sig offentligt eller enskildt. Efter femton
dagars förlopp erhöll emellertid Moliére konungens
förnyade tillstånd att åter uppföra stycket. Den
dagen trängde man hvarann till döds, för att komma
på teatern.
Moliéres följande, mera märkliga, stycken voro
ISamphi-tryon, ett mästerverk, i hvilket han tog
Plautus till före-dömme, men lemnade denne långt bakom
sig, George Dandin, Emare (»Den girige»), hvilken är
den första franska komedi, som är skrifven på prosa,
Le lourgeois gentilhomme (»Borgaren adelsman»),
Les fourlenes de Scapin (»Scapins skälmstycken»),
Les femmes savantes (»Lärdt folk i stubb»), en af
Moliéres bättre -komedier, och hans sista alster,
Le målade imaginaire, »en stor komedi under skenet af
en fars». Hans förnämsta arbeten äro »Le Misanthrope»
och »Tartuffe».
Moliére.
Det är en obestridlig sanning att Moliére lånade och
imiterade mycket; han hemtade från italienska och
spanska källor, han bearbetade gamla sagor, han ,tog
till ämne episoder ur sin samtids litteratur. Men allt
hvad han efterbildat, har han öfverträffat, allt hvad
han tagit,, har han påtryckt sitt snilles originella
stämpel. Med rätta säger en af hans lefnadstecknare :
»Det sjelfständigast skapande, det uppfinningsrikaste
af snillen har kanske mest efterbildat och lånat.»
Han gaf en sådan lyftning åt lustspelet, att man kan
säga, att han är uppfinnare af komedien. Han gjorde
denna till en bild af den menskliga naturen och
samhället. Under ytan af en glädtig skämtare var han
en djupsinnig och all var lig tänkare. Med en liflig
uppfattning af det löjliga förenade han ett medfödt
hat till det orättfärdiga och falska. I synnerhet
afskydde han skenhelighet och tillgjordhet. Men han
uppträdde icke som sedepredikant. Vid bekämpandet af
lasten eller förvändheten inskränkte han sig till
att blotta dessas följder. Han brydde sig icke om
att förbättra; han ansåg narrarna, skurkarna och
skenhelgonen som oförbätterliga. Han straffar dem
genom att, enligt teaterns regler, låta intrigen
vända sig emot dem; men han håller icke mycket på
deras upprättelse. Ett hufvudsyfte för honom var
att uppväcka skratt. När hans gestalter blifva rätt
vältaliga i sin smärta eller vrede, skyndar han
att af-bryta deras utgjutelser med ett skämt, som
försätter hans åskådare i godt lynne. På ett lysande
sätt uppenbarar sig Moliéres snille i hans figurer,
hvilka han visserligen tecknade efter naturen, men
genom sin konst gjorde så le f vande, att de blifvit
typer och oförgängliga mönsterbilder. Moliéres
litterära inflytande har sträckt sig vida utom
Frankrikes gränser och särskildt påverkat nordens
störste lustspels-diktare, L. Holberg.
Moliére var vän med sin tids flesta skriftställare,
äfven med de största. Boileau var en af dem, som mest
ampelt erkände hans öfverlägsenhet. Man känner hans
svar till Ludvig XIV. »Hvem är, enligt er åsigt»,
sporde konungen honom, »den skriftställare, som mest
hedrar min regering?» - »Sire, det är Moliére.» -
»Det trodde jag icke», svarade Ludvig XIV, »men ni
förstår den saken bättre än jag».
Oaktadt Moliére befann sig på intim fot med tidens
förnämsta snillen och åtnjöt konungens ynnest, var
han dock komedian t, det vill säga ett mål för alla
slags fördommar. En dag, då han infann sig för att
bädda konungens säng, vägrade en ät hans kamrater
att tjenstgöra tillsammans med honom, och skalden
Bellocq, som också var ’konungens kammar tjenar e,
måste på grund deraf anmäla sig till att »få den
äran att bädda konungens säng i förening med herr
de Moliére». En annan gång, då han, enligt sin rätt,
tog plats vid proviantmästarens bord, aflägsnade sig
flera af kammartjenarna. Konungen, som fick veta det,
åtog sig att hämnas honom. »Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
