- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 19, årgång 1880 /
338

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husqvarna. Anderson-Edenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

har så varit fallet i Småland. Huru som helst,
småländingen har än i dag namn om sig att hafva
»snälla tankar, snälla händer», hvilket vill säga
detsamma som goda mekaniska anlag och färdigheter,
och sannolikt var det denna omständighet i förening
med Husqvarnas ypperliga läge i närheten af Jönköping
och Vettern, som föranledde hofrådet Gustaf Qveckfeldt
att år 1680 anlägga Husqvarna faktori, ursprungligen
kalladt Jönköpings Gevärsmanufakturie, och dermed
nedslå fasta och varaktiga bopålar för storslöjden
i denna ort.

Med afsigt att för våra läsare i ord och bilder
framdeles skildra de märkliga naturscenerier,
hvilka vid Husqvarna bereda besökaren så många
sällsamma öfverraskningar, nämna vi endast här,
att Husqvarnaån, den tredje i rang bland Smålands
strömmar, är ett jämnförelsevis obetydligt vattendrag,
om man blott tager hänsyn till vattenmassan, men
icke desto mindre högst märklig genom sina många
och stora forsar, de betydligaste i södra Sverge och
länge, medan kännedommen om de nordliga landsdelarnas
naturförhållanden var så godt som ingen, ansedda som
landets största vattenfall, näst Trollhättan. Dessa
forsar bildas, då ån genombryter en gren af den upp åt
Östergötland gående sträckningen af den bergskedja,
som - enligt Allvin - stryker fram öfver landets
södra del, från Göteborg öfver Vestergötland,
Småland och Östergötland samt går i sjön vid
Tjust, ochN allestädes är vattendelare. På sista
halfmilen, innan hon tyst och lugnad en half mil
öster om Jönköping skänker Vettern dess betydligaste
tillflöde, störtar ån, under striden med sin nyss
’nämnde, klippfäste motståndare, utför nio fall - af
hvilka de sju nedersta äro de betydligaste - och af
hvilka fem numera skänka en billig drifkraft åt flera
olika fabriker, nämnligen Carlsfors Trämassefabrik,
Stensholms Pappersbruk, ^Jutaholms Shoddyfabrik, Ebbes
Gjuteri- och Q värn-verk samt slutligen Husqvarna
fabriker, den sista och yppersta länken i kedjan.

Rörande Husqvarnas äldre industriella historia,
manar oss bristen på källor att fatta oss
kort. Ursprungligen fanns der före faktoriet ett
krutbruk, hvilket dock efter en skräckfull händelse
den 2 April 1792 - åtta hundra centner krut antändes
och sprängde hela verket i luften - nedlades;
privilegierna blefvo 1796 öfverflyttade till Husby
kloster i Dalarne. Intill 1757 drefs faktoriet för
kronans räkning, men då gick äganderätten öfver till
öfverdirektören F. Ehrenpreuss och stannade i hans
slägt till 1820, då den genom köp förvärfvades af
öfversten, friherre Gustaf Sture. Hans arfvingar
bildade 1870 för verkets drifvande ett bolag,
Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag, i hvars besittning
egendommen nu är.

Efter nutida förhållanden har faktoriets verksamhet
under största tiden af sin tillvaro icke haft
något betydligare omfång. Man ser dock af ett
privilegiibref, utfärdadt den 26 Februari 1715 af
Carl XII i Stralsund, att det var afsedt icke blott
till gevärstillverkning för det inhemska behofvet,
utan äfven för utförsel till andra länder. Om sådan
utförsel ägt rum, kan den i alla händelser dock icke
hafva varit betydlig, ty tillgängliga teckningar
af Husqvarna, till och med så sent som från 1830
-1840-talen, framställa dess verkstadsbyggnader
såsom mycket anspråkslösa. Sannt är väl, att
vapentillverkningen der ej var fabriksmessigt
ordnad, enär det mesta arbetet gjordes för hand och
förrättades i vapensmedernas hem i den närbelägna
bygden, der hvar och en tillverkade sin särskilda
del af geväret, medan det egentliga faktoriarbetets
roll endast inskränkte sig till hopsättning af
dessa olika delar, hvartill ej fordrades några
rymligare verkstäder. Men det säger sig sjelft,
att vapentillverkningen, drifven på detta sätt, icke
kunde växa till någon betydenhet, jämnförd med hvad
man nu genom maskinarbetet kan åstadkomma. Mätt,
efter samtida förhållanden, kunde fabrikationen
vid Husqvarna emellertid äfven då vara, jämnväl ur
industriell synpunkt, betydelsefull nog. Man får komma
ihåg, att behofvet af vapen förr icke var så stort,
som det nu blifvit,

sedan folken, förunderligt nog, slagit in på metoden
att offra så stor del af sitt arbetes frukter på
vapeninköp och hvad öfrigt till menniskoslagtens
yrke hör, att det blir allt för litet öfver till
andra ändamål, hvilka otvifvelaktigt i större grad,
än kriget, äro förbundna med menniskoslägtets uppgift
på jorden.

Vi skola nu företaga en vandring genom fabrikerna
vid våra dagars Husqvarna. *

Icke mer än i tio år har Husqvarna framträdt i det
prydliga skick, som nu gör ett så behagligt intryck
på den besökande och, hvad mer är, säkerligen utgör
en Mlla till fröjd och trefnad för invånarna. De
nya verkstäderna till-kommo i första hand, för att
faktoriet skulle kunna utföra de stora beställningar å
remingtongevär, som från svenska regeringen ingingo,
sedan riksdagen anvisat åtskilliga millioner för
anskaffning af sådana gevär, hvilka nu redan äro
urmodiga, såsom Öfverträffade af andra modeller. Med
de nya verkstäderna följde äfven införandet af nytt
tillverkningssätt. Det gamla,, förut antydda, som
ännu följes af de namnkunniga vapenfabrikanterna i
Belgien, måste lemna rum för den amerikanska metoden,
enligt hvilken det mesta arbetet utföres af maskiner.

Vapensmedens yrke har af ålder haft högt anseende
i Sverge, liksom i de flesta andra land, detta dels
till följd af sin höga ålder, dels med anledning af
dess betydelse, vare sig att det utöfvats endast för
manlig sport eller för krigsändamål. Vapenväsendet
har gamla anor. Den i lifvet .utan försvarsmedel
ställda menniskan måste, omgifven som hon var af
fiendtliga krafter, redan från början tänka på
sitt försvar. Vapnet blef sålunda nästan det första
redskap, som behofvet tvang henne att utfinna. Den
skicklige vapensmedens yrke är derför af ålder äradt,
vi upprepa det, på samma gång vi med nöje anteckna,
att man hos Husqvarna vapensmeder, i yrket inlärda
allt ifrån barnsben, har rika anledningar att beundra
en konstfärdighet i arbetet, som förutsätter icke
blott lång öfning, utan äfven goda anlag, hvilkas
fortplantning genom flera slägtled för öfrigt icke är
något sällsynt. Hvad nu särskildt detta yrke angår,
så har det på stadiet af sin högre utveckling icke
att befara någon svår konkurrens af maskinarbetet, ty
så länge behofvet af jagt- och lyxvapen finnes, skall
ock -den skicklige vapensmeden finna sysselsättning
för sina händer och aktning för sin konstfärdighet,
krigsvapnen må tillverkas hundratusenvis huru som
helst.

Detta ser man äfven bevisadt ’vid Husqvarna, der man
för möjliga framtida behof var angelägen att bibehålla
den gamla, bepröfvade stammen af vapensmeder, äfven
sedan statens beställning af gevär för länge sedan var
utförd, och derför fortsatte tillverkningen af jagt-
och lyxvapen, i början kanske mera på förlag, än på
grund af beställningar, men numera, sedan dessa vapen
vunnit förtjent anseende och efterfrågan, i utvidgad
och ganska stor skala.

När de storartade verkstäderna med de många
maskinerna, representerande ett mycket stort
kapitalvärde, icke längre hade sysselsättning med
tillverkning af krigsgevär, blef det nödvändigt att
uttänka någon annan användning för dem. Så börjades
redan 1873, ehuru i mindre skala, den numera mest
betydande af de industrier, som drifvas vid Husqvarna,
nämnligen tillverkningen af symaskiner, hvartill
senare kommit en ansenlig tillverkning af gjutgods
för hushållsbehof.

Verksamheten vid Husqvarna omfattar nu sålunda tre
industrigrenar, som drifvas i åtskilliga verkstadshus,
af hvilka det största, det så kallade "Stora
Faktoriet» **, är uppfördt vid nedra vattenfallet,
hvars halfva kraft ej ens behöft tagas i anspråk;
för de turbiner, hvilka drifva de ett hundra åttio
arbetsmaskinerna, utom en mängd hejhamrar och andra
inrättningar i den på andra sidan om fallet anlagda
smedjan.

Faktoriets nedre våning utgöres af en enda sal,
hvilkens golf är fullsatt med maskiner i långa rader,
der de hundratals smådelar bearbetas, af hvilka vi
finna en symaskin och ett ge-

* Vi hafva dervid lyckan att till vägvisare få en
med förhållandena förtrogen man, etablissementets
kamrerare, herr C. Hård af Segerstad, som bereclt
oss möjlighet att meddela följande data ur Husqvarnas
nyare industriella historia.

** Den sid. 340 framställda bilden af Husqvarna är
tagen från Hotellet; den flaggprydda byggnaden är
Stora Faktoriet; huset nedanför är qvarnen. Till
venster om faktoriet och skymdt af trädgrupperna
ligger Gjuteriet. Teckningen sid. 341 återgifver ett
parti af strömmen mellan nedersta fallen. I nästa
häfte skall en teckning af det vackra näst sista
fallet meddelas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:57 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/famijour/1880/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free