Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXXXVII. Karl Fredrik Adelcrantz. Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
vistas och ytterligare försköna det. Yid allt,
hvad der företogs, blef Adelcrantz anlitad, såsom
vid teaterhuset derstädes, i hvilket han hade
tillfälle till förstudier, som senare kommo honom
väl till pass-, vid den kuriösa kungliga leksaken
Kinapaviljongen och de sträckor af våningshus vid
Kanton, hvilka behöfdes för allt hoffolket.
Konungens medel räckte ofta icke till, och då måste
Adelcrantz sjelf skaffa utvägar. Så förtäljes det,
att han en gång i tysthet pantsatte sitt bordsilfver,
för att skaffa mynt till betalning af handtverkarnas
räkningar. Han talte aldrig om det för den stackars,
alltid penningfeber-sjuke konungen. Sjelf glömde han
nästan hela saken, tills slutligen Gustaf III fick
reda derpå, inlöste servisen och återställde den
till honom.
Äfven vid Ulriksdal byggdes under Adelcrantz’ ledning
en teater med allt hvad dertill hör. Adolf’Fredriks
kyrka i Stockholm är också hans verk. De inskränkta
tillgångarna vållade dock, att denna byggnad ej blef
allt, hvad han önskade,
Men ej nog med att Adelcrantz var arkitekt, han
idkade äfven beröm-ligen musik och hade naturliga
anlag för skådespelar ekonsten, i synnerhet i
roller som pere noble. Han förde också styrelsen
öfver »det Franska Spektaklet» från 1753 till 1771,
då det indrogs. Dittills hade vårt eget språk icke
ansetts nog odladt, för att kunna göra en o svensk
teater »dräglig». Ar 1764 fick den mångsidige mannen
äfven styrelsen af hofkapellet, och vid kronprins
Gustafs förmälning ordnade han festerna, då han sjelf
upphöjdes till friherrlig värdighet.
Konung Adolf Fredrik dog. Det var ett tungt slag
för Adelcrantz, som var med stor tillgifvenhet fäst
vid den gode och hederlige monarken. Ett skydd hade
från-ryckts honom, och parti-förblindelsen förföljde
A. jämte flera embetsmän. 1771 års riksdag ansåg
honom brottslig och for-lustig sina embeten, derför
att han - förändrat
och byggt en trätrappa till konungens mindre rum. En
förfärlig kommission tillsattes, och strängt skulle
man gått åt den farlige kungavännen och arkitekten, om
ej Gustaf III:s revolution gjort slut på hätskheten.
Den första byggnad, som under den unge konungen
företogs, var, i öfverensstämmelse med hans lynne,
ett nytt operahus, det samma, der mördarens kula
sedan skulle finna honom. Man valde härför det gamla
Ekebladska huset vid Gustaf Adolfs torg, hvilket efter
ritningar af Adelcrantz omgestaltades och utvidgades
af honom mot en entreprenadsumma af två hundra tjugo
tusen rdr rmt. Hufvudfasaden åt torget är ren och
ädel, ehuru något matt, och fastän i afseende på de
inre anordningarna arkitekten var bunden af
Karl Fredrik Adelcrantz.
konung Gustafs egenhet att alltid förena flera ändamål
i samma företag, äro de likväl ganska lyckade för
sin tid, i synnerhet teatersalongen. 1774 börjades
arbetet och 1782 invigdas operahuset.
Åtskilliga andra offentliga och enskilda byggnader
utfördes af Adelcrantz, hvilkens sista verk var
Norrbro, hvars afslutande han likväl icke fick
upplefva. De fel, som genom afvikelser från hans
plan, lära i utförandet begåtts, skola ej kunna
tillskrifvas honom.
Karl Gustaf Tessin hade inrättat en anspråkslös
ritskola, hvilken 1735 upphöjdes till rang och
värdighet af kunglig ritare-akademi, under ledning
af den inkallade franske djur-och landskapsmålaren
Taraval. Bland eleverna här voro Pilo och
Adelcrantz. Då denne senare kommit sig upp här i
verlden, ville han utveckla denna »akademi», för att
sålunda skapa ett starkt och godt fotfäste åt nationel
konst. Så vardt deraf genom hans tillskyndelse Målare-
och Bildhuggare-akademien, nu Fria konsternas. Han
blef dess
praeses och ordnade dess samlingar, då styckgju-taren
Meyer, som göt Gustaf "Wasas staty, skänkte akademien
ett rymligt hus.
De Fria konsternas akademi - säger minnestecknaren -
har i sina häfder antecknat, att han en tid efter
sitt rörande afsked derifrån (vid 80 års ålder,
då han nedlade alla sina befattningar), lutande
mot grafven och med svig-tande steg, understödda
af vänskapen och vördnaden, ännu en gång besökte
Akademiens salar och åtnjöt ett af sina käraste nöjen,
då han besåg utställningen af svenska konstnärers
och deras lärlingars arbeten. Denna kraftyttring af
hans lågande kärlek för konsten var den sista. Han
afled fjorton dagar derefter, mera af lifs-krafternas
upplösning, än af bestämd sjukdom. En maka lyckte ej
igen hans ögon. Han hade som ung älskat en skön och
ärbar hoffröken. Omständigheterna hindrade Hymen från
att vända upp och ned på den flammande facklan. Men
böjelsen följde honom till grafven.
Adelcrantz, som blef kommendör af Nordstjerne-orden
1769, ledamot af Vetenskaps-akademien 1754 och af
Vitt.-, Hist.- och Antiqvitets-Akademien 1786, der
han höll ett inträdestal om vitterhetens och de fria
konsternas inbördes förbindelse, afled den l Mars
1796 och ligger begrafven på Klara kyrkogård.
I tiden aktad och ärad af alla rättsinniga, räknade
han bland sina närmaste umgängesvänner Sergel,
som-i marmor huggit hans bild, hvilken äfven finnes
å en medalj, som Gustaf III lät slå till hans ära,
då operahuset var fullbordadt, förseende den med den
sanna of v er skriften: f ar farna labori.
Axel Kroolc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
