Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En fjällfärd utmed riksgränsen. Af O. v. Kng. II - Enslingen. (Teckning af Théophile Schuler.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En fjällfärd utmed riksgränsen.
Af O. v. Kng.
II.
Ulfvekölen och Stenen i grönan dal.
Forna geografer samt både forna och nutida poeter
hafva ofta omnämnt Kölen eller Seveberget på ett
sätt, som kunde komma mången till att tro, det
Sverige och Norge vore åtskilda af ett sammanhängande
berg med detta namn. Så är dock icke fallet. Verkliga
förhållandet,
hvarom jag varit i
tillfälle att taga
kännedom på stället, är,
att gränsen mellan
brödrarikena går
nästan lika mycket
öfver dalar, kärr
och mossar, som
öfver berg. Och hvad
den der
"hundrafemtio mil långa
Köl-ens>< egenskap af
vattendelare utefter
Ma riksgränsen
beträffar, så vill jag
endast erinra
derom, att exempelvis
Glommen, som
bekant Norges största
flod, rinner upp i
Sverige, liksom att
Neaelfven, hvilken,
efter att hafva
passerat genom
Selbu-sjön, får namn af
Nidelfven, har sitt
utlopp i
Trondhjems-fjorden. Neaelfven
har sin källa inom
den storartade platå,
som har sin
utbredning mellan
Skarf-dörren, Sylfjällen
och
Helagsfjällstöt-arna på gränsen
emellan Jämtland
och Herjeådalen.
Här i trakten går
riksgränsen ock
öfver Ekorndörren,
en väldig fjällport
med två tusen fots
höga dörrposter och
vid hvars tröskel
Ekornån upprinner
under foten af
Syl-fjället. Detta, som
egentligen är ett helt
fjällparti, med
toppar, af hvilka några skjuta upp i höjden ända till sextusen fot,
var just ej så lätt att passera. Då man väl kommit upp
för en brant afsatts och tror sig hafva nått fjällets kam,
möter en annan afsatts, och så vidtager den ena branta
fjällsluttningen efter den andra; först efter mer än en
synvilla, som alltför tidigt inger hopp om, att man är uppkommen
på sjelfva höjden, nås denna slutligen, och en vidsträckt,
storartad utsigt ter sig då för ögat.
Nästa fjällparti norr ut kring riksgränsen är
Glucks-fjället. Men innan vi hunnit upp till dess spets Glucksstöten,
måste vi, tågande utefter Enaelfven, som upprinner vid
Sylfjällets östra sluttning, nedom Enbogen, och böjer af österut
och sedan nära Handöl utmynnar i Annsjön, passera den
sorgligt ryktbara Ulfvekölen, en ödslig och ohygglig fjällslätt,
som, nedom Sylfjället å den ena och Blåhammarklinten och
Snasahögarna å den andra sidan, sträcker sig mellan sjön
Oj e s an d i Norge
och Enbogen rundt
omkring Enaelfven.
På Westrells karta
öfver Jämtland
utmärkes denna
fjäll-öcken med en
dödskalle öfver tvänne
menniskoben i form
af ett kors, och på
den år 1758
upprättade riksgränskartan är om
densamma antecknadt:
"I denna mareken
förolyckades
Svenska arméen Ahr
1719 den l
Januari.
Om denna
sorgliga tilldragelse
yttrar Joh. Otto
Håg-ström, i sin år 1751
utgifna beskrifning
om en sommarfärd
i Jämtland 1749,
hvilken intressanta,
gamla resebok jag
i Jämtland kom
öfver, följande:
G "Svenska armén gick
ar 1718 tilbaka från
Tydaln i Norrige
wä-ster om fiällen
Snasa-högarne til Handöl i
Jemtland. Detta är
om vintern en svår
väg, i anseende til
flere dagsresor öfver
dessa fiällen, särdeles
när mycken snö och
urväder infaller, som
dåbeklagligen skedde.
Någon om ortens
belägenhet okunnig
torde til äfventyrs undra,
.hvarföre icke armén
tog samma väg
tilbaka, som den gick
åstad, nämligen från
Suhl i Norrige til våra
Swenska Fiällstugor,
förbi hvilka
jemt-länningar resa alla
vintrar? Härtilsvares,
ät de Swenske voro nu i Norrige stadde långt söderut, hvarföre de funno
rådeligare, ät heldre taga en genväg från Tydaln öfver fiällen til
Swerige, än ät först bter-marschera til Suhl och derifrån gå öfver
fiällen. Utom dess voro fiällstugorna nu redan förstörda, så ät man
intet gagn kunde genom dem förvänta.. Pastor^ Nils Idman, som
tillika med armén utstod många svårigheter på denna resan, har
skriifvit en Predikan, den han kallar: Fålkets Rop pä Norska
Fiälåen, hvilken, som den är mycket rar och svår ät öfverkomma,
vil jag, med läsarens tilstädjelse, införa bemälte Herr lamans
berättelse härom. Han säger:
Ifrån Tydaln, som var den sista soken i Norrige, när armén
reste öfver fiällen til Handöl i Jemtland, äro 8 och en half Swenska
mil fiällvägen. De Swenske tropparne begåfvo sig derifrån upföre
 |
Enslingen. (Teckning af Théophile Schuler.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
