Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domnarfvet - Majoren på Ebbehult. Berättelse från den svensk-danska fejden 1612, af J. O. Åberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att dess på andra sidan elfven belägna sågverk, hvilket medelst
sina sex dubbla och fyra enkla ramar årligen förädlar omkring
en tredjedels million, till stor del ur bergslagets egna skogar
hemtade timmer, och dess andelar i Näs’ och Carlfors’ sågverk
lemna i ribbor och sågspån tillräckligt brännmaterial.
Oaktadt dessa naturliga fördelar har anläggningen, såsom
lätt kan förstås, varit förbunden med åtskilliga svårigheter
och högst betydlig kostnad.
Så har vattenståndets varierande (ända till aderton fot)
tvungit bergslaget att ofvanför fallet i stället för damm spränga
en tunnel genom en i elfven utskjutande bergudde, hvilken
tunnel har tusen fots längd och tjugutre fots diameter.
Genom denna dyrbara kanal tillföres verket icke mindre än
femtusen hästkrafter, af hvilka dock endast tvåtusen
fyrahundra äro effektiva vid drifvandet af nio stora, skotska
turbiner. För dessas iordningställande i fall af olag har det
varit nödvändigt att anbringa en särskild, hundra hästkrafter
stark turbin, hvilken har till uppgift att genom sin inverkan
på tvänne sug- och lyftpumpar tömma den väldiga
vattenreservoaren; derjämnte lemnar den dock äfven ett tillräckligt
kraftbelopp åt mekaniska verkstaden och gjuteriet.
Verkstadsbyggningarna äro anlaggda å sjelfva sluttningen
af den mot elfven brant stupande, höga stranden, För att
göra denna till detta ändamål lämplig har man måst
verkställa schaktningar, så att husen nu höja sig terrassformigt
öfver hvarandra, och förbygga sluttningens lösa sandväggar
med väldiga granitmurar. På högsta terrassen resa sig nu
tretio fot höga rostugnar, fyra till antalet; på den derpå
följande, tjuguåtta fot djupare liggande, terrassen ett lika
antal masugnar-, tretton fot djupare se vi bessemerverket,
tvänne martinugnar och valsverket med dess olika afdelningar
och å nedersta planet den femhundrafemtio fot långa och
tvåhundrafem fot breda verkstadsbyggnaden samt det
vinkelrätt med denna sammanbyggda, tvåhundra fot långa och
sextio fot breda, mas- och rost-ungshuset. På den sjutio fot
höga masugnskransen hvilar den femtusen kubikfot rymmande
cistern, hvarifrån verkets olika delar hemta sitt
vatten-behof.
Detta så storartade verk, hvars beskrifning i detalj
skulle fordra en fackmans penna och fackmän till läsare,
skall under gynnsamma förhållanden kunna leverera en million
centner, i en eller annan form förädladt, järn.
Hvad vid ett besök inom detsamma mest fäster den
oinvigdes uppmärksamhet, är processen vid
bessemerståltill-verkningen. En författare, som tecknar sig R. B., har lemnat
följande drastiska skildring derom:
"Utslaget" från masugnen sker just nu, den hvitgula järnfloden
flyter ned i en stor järnskänk eller tillbringare, rymmande ungefär
sextio ä sjuttio centner; sedan skänken blifvit nästan bräddfull och
skänkt oss nöjet af sin gnistrande eldlek, lyftes den af osynliga
krafter (under golfvet befintliga hydrauliska pressar) på en järnyagn
och åker sålunda fram på järnskenor till stjälpugnen. Denna
järnugn eller retort är ungefär äggformig med tillplattade poler och
hänger fritt på tappar, snarlikt en kanon i sitt lavettage, hvarigenom
den lätt kan vändas fram och tillbaka. Vid retortens ena pol
befinner sig en cylindrisk halsöppning, derutur en mystisk koleld flammar,
fladdrande i alla färger; tillbringarens innehåll har inom några
minuter runnit in i retorten, hvarefter några ögonblicks far niente
inträder, men man anar,o att "det vill blifva något af" - och
detta något utbryter också plötsligt på ett så öfverväldigande sätt,
att man tror sig vara vittne till en vulkanisk eruption. Den
atmos-sphäriska luftström, som insläppes på ett gifvet ögonblick, rusar nu in
i ugnen och revolterar den flytande järnmassan, osom i raseri
utkastar massor af glödande slagg mot höjden; lågor utbryta och
millioner gnistor spraka - det är titanernas förfärliga
fyrverkeri, dåQ de ville storma himlen; lägges härtill det orkanlika dån
och vrålande oväsen, som åtfölja denna på en gång hemska och
ståtliga metallurgiska process, så måste den, som ej förut öfvervarit
en sådan representation - der de mäktiga naturkrafterna, eld och
luft, lagstadda i vetenskapens tjenst, agera - oemotståndligt gripas
af beundran öfver snillets upptäckter och utvägar.
Utkomna från detta de nutida vulkanisönernas
»öfver-jordiska» hemvist, kasta vi, såsom en sista afskedshelsning
till ett för fosterjorden så dyrbart och kärkommet verk, en
blick på de nya arbetarbostäder, bergslaget ett stycke från
bruket låtit uppföra. Hållna i en prydlig villastil och
omgifna af grönskande trädgårdsland, bilda de, af ett halft
tusental menniskor bebodda, nätta husen en liten stad, som
måste väcka vår sympathi för deras skapare och som följer
den bortilande främlingen såsom ett angenämt minne.
N. G. A-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
