Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltför mycket grundade på gissningar, för att vi längre
skulle kunna sysselsätta oss med dem.
Å en annan sida, då månarna hafva planeterna
till mödrar, liksom . dessa solen till ursprung, äro de
alla beroende af solens varaktighet, och måhända denna
stjernas värme och magnetiska inflytande äro för sig
tillräckliga att uppehålla lifvets lampa på alla
verldarna. Under denna högst sannolika förutsättning
skulle lifvet blomstra inom planetsystemet lika länge
som ljuset strålade från dess konungs änne. Vill man
således efterforska tidpunkten för verldarnas slut, måste
man söka tiden då solen skall slockna. Men då de
äldsta observationer på denna stjerna antyda, att
hennes värme och ljus ej aftagit på ett märkbart sätt,
kan man på förhand säga, att hundratals sekler skola
följa på hvarandra innan dessa elementer undergå en
sådan förminskning, att de behöfva väcka bekymmer
hos jordens eller de andra planeternas invånare. Solen
torde måhända inom sig besitta ej mindre än 8
millioner värmegrader, och enligt Poissons teori har det
åtgått ej mindre än 100 millioner år, innan jorden
förlorade de 3,000 grader hon egde vid den tid hon
befann sig i smält tillstånd; hvilket ger en grads
värmeförlust på 33,000 år. Men då afkylningens
hastighet hos olika stora sferer står i omvändt
förhållande till qvadraterna på deras diametrar, och då
solens diameter är 110 gånger större än jordens, skola
vi, när vi multiplicera 33,000 med qvadraten på 110
eller med 12,100 och multiplicera produkten med de.
8 millioner grader vi antagit hos solen, finna, att solen
ännu har 3,200,000,000,000,000 år att lefva. Om
således solarna dö, så äro de underkastade en »mycket
långsam död», enligt ett uttryck af Charles Richard.
Den kosmogoniska hypotesen om planeternas
gemensamma ursprung, vi ofvanför antydt, tyckes sedan
William Herschels tid bekräftad af det närvarande
utseendet af himlahvalfvet, af nebulosorna, af hvilka
några synas vara verldar under bildning. Man skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
