Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men man skulle kunna säga, att planeternas klot
likna vårt, att man från en annan planet skulle se oss
mellan Mars och Yenus, och att följaktligen lifvet bör
framträda der såväl som här; så mycket heldre som
det synes ändamålslöst, att så stora bostäder skulle
vara helt och hållet beröfvade invånare och ständigt
skulle förblifva ofantliga ödemarker. — Derpå svarar
jag, att jag förnekar att planeterna likna jorden (Nego
planetas esse Telluri similes), och att hon är en planet.
Ty jorden skapades för -att vara ett hemvist för de
menskliga generationerna, under det att planeterna
sattes på himmelen för att upplysa jorden (ut Terram
illuminent. — Upplysningen är i sanning icke
synnerligt stark), och för att råda öfver lifsföreteelserna på
verldens yta, såsom det läres oss af de Heliga
Skrifterna. Ergo skulle det vara öfverflödigt att placera
något på deras yta.»
Och angående stjernorna: »Att de äro
oförgängliga, har redan förut blifvit sagdt; himlarnas
oförgänglighet bevisar detta genom sin blotta tillvaro. Man
skulle således endast förlora sin tid med att vederlägga
drömmarna hos en del forntidens män, återupptagna
af nutidens, hvilka betraktade stjernorna i allmänhet,
och synnerligast planeterna, som lika många bebodda
jordar, på hvilka funnos haf, floder, skogar, berg, djur,
växter etc. Allt det der har kanske sin upprinnelse
från Orfei verser, men alltsammans är blotta
chimerer.»
Och den lärde teologie doktorn tvekar icke att
vid slutet af sjuttonde århundradet afsluta sin
diskussion om verldssystemet med följande satser:
»Man bör icke erkänna Copernici system, utan
med full rätt förkasta detsamma; ty det är förmätet
att sätta jorden i rörelse och kasta ut henne långt
ifrån verldens medelpunkt.
»Tycho Brahes vore mer drägligt (tolerabilius) än
Copernici, ty han låter jorden qvarblifva i
medelpunkten; emellertid är det icke bevisadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
