Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En folktribun och en frihetsskald från 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 8 EN FOLKTRIBUN OCH EN FRIHETSSKALD FRÅN I.840.
Under oro i sinnena och lifliga tankeutbyten om
denna brännande fråga gick emellertid vårterminen
1840 till ända. Men frågan dykte upp vid första
tillfälle på hösten; och sammanträdet i föreningens
styrelse den 4 november medförde en ny vändning i
frågan. Då frambar å blekingska nationens vägnar en
af dess deputerade, magister Mörk, en energisk fordran
på det nya stadgandets upphäfvande. Och
»Hälsningssångens» författare, Carl Strandberg, var nu själf
medlem af styrelsen såsom representant för
Södermanlands nation. Han tog nu till orda med hela
ungdomens ifver och sitt skaldelynnes patos.
»Förutsätter man», så föllo hans ord, »hos
ungdomen vid en af landets högsta bildningsanstalter en
sådan likgiltighet för allt hvad nutid och framtid heter,
att den med flit skulle blunda för dem, för att så
mycket mer ogeneradt få drömma sig in i det
förflutna? Då känner man icke ungdomen eller vill icke
känna den. Har den akademiske medborgaren icke
annat syftemål utom en akademisk examen? Äger
han icke ett fädernesland, och är han icke äfven
medborgare i det största samfund, mänsklighetens?–––
Han har rätt att så väl i politiska som i andra ämnen
själf tänka och gifva andra del af det tänktas
resul-tater. Den stat är att beklaga, hvars ungdom så
sjunkit, att den ej längre intresserar sig för sitt
fosterlands väl och ve. Vägra ungdomen att tänka eller
tala fritt, och den skall snart på ett eller annat sätt
återkräfva denna rättighet.»
De äldre, försiktiga männen, med Reuterdahl i
spetsen, sökte begrafva förslaget hos en kommitté och
erinrade om faran att å nyo väcka tvisten till lif. Det
hjälpte icke - nu var det de yngres tur att segra i v o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
