- Project Runeberg -  Fartens tjusning /
233

(1928) [MARC] Author: Henry Segrave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVI. Några iaktagelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag har ordnat dem efter deras långsamhet, vilket i
förbigående sagt är omvänt mot den ordning de
ekonomiskt sett intaga på sin nuvarande ståndpunkt.

Vattnet har, som var och en måste ha lagt märke till,
med undantag för några få floder, nästan helt och hållet
förlorat sin betydelse som transportmedel för
industrialster inomlands. Våra kanaler, en gång i tiden vår
stolthet, ligga till stor del försummade. Igenvuxna med
sjögräs som de äro, bära dessa en gång så betydande
samfärdsleder numera endast en tiondedel av det tonnage de
brukade bära före lastbilarnas tillkomst.

Som billiga transportmedel äro kanalerna
utomordentliga. En enda häst kan gå 5 km. i timmen framför en
last, som den knappast skulle kunna orka med på ett
spår och med säkerhet inte ens rubba på en vanlig
landsväg. Men kanalpråmarna äro alltför långsamma för
nutida behov. Inte ens när de dragas av en bogserbåt eller
gå för egen maskin kunna de nämnvärt öka sin
traditionella hastighet. Ty för det första är vattnet alldeles för
grunt, för att man skulle kunna uppnå någon större
färdhastighet, och för det andra äro kanalbankarne inte
tillräckligt starka för att tåla vid några kraftigare svallvågor.

Trots allt detta är jag starkt övertygad om, att
kanalerna komma att uppleva en renässans, lika väl som
vägarna på sistone gjort det i så iögonfallande grad. Den
tid kan inte vara långt avlägsen, då man blir tvungen
att till fullo utnyttja varje transportmedel för att avhjälpa
den olidliga stockningen på landsvägarna. Då komma
våra vattenvägar att hållas sysselsatta med transporter av
sådant gods, vars förflyttning inte kräver någon
skyndsamhet.

När vi hunnit så långt, är det ganska troligt, att många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fartenstju/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free