Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MÖTET FÖR SVENSK FOLKKUNSKAP. 187
stor fullkomning åstadkommits. Att sådana utmärkta knutar kommit till
stånd hade berott på klimatet och behofvet att skydda sig mot kölden.
På Alpernas södra sida, där det gällt att skydda sig mot de starka vindarna,
hade t. ex. en helt annan konstruktion af knutarna under årens lopp uppstått.
En mängd teckningar samt ett flertal modeller af knutar belyste föredraget.
Herr ÄREN ÄNDER föredrog om den Stridsberg ska tröskmetoden och
dess inflytande på log- och ladubyggandet i Norrland.
Den, som för helt kort tid sedan besökte Norrland, fann då, att säden,
d. v. s. kornet, där tröskades på annat sätt än i södra och mellersta Sverige,
nämligen i s. k. »rundlogar» (fyrkantiga eller 8-kantiga) medelst en konisk
med trädubbar försedd vält, som drogs af en häst. Äfven fanns där
ända till in på de senaste årtiondena en slags »långlogar», där
tröskningen verkställdes med en tröskvagn med två å tre trävältar med dubbar
fastade i en ram. Denna vagn kördes fram och tillbaka utan att vändas,
hvarför skaklarna ömsevis fästes i den ena och i den andra änden. Äfven
funnos järnvagnar för långlogar ined 18-24 hjul. Då vid denna tröskmetod
hästen går i säden, och tröskningen sker genom vagn såsom än i dag i
Österlandet, så kunde det ligga nära till hands att förmoda, att det var någon
gammal, från Österlandet hämtad metod, som bibehållit sig i Norrland. Så
är dock icke förhållandet. - Säkert är, att densamma infördes och spriddes
i Norrland efter år 1735 af en lektor L. M. Stridsberg (f. 1696, f 1771) i
Hernösand. Hvarifrån han fått idén är obekant. Denna metod spriddes
hufvudsakligen genom prästerna, som den tiden voro stora jordbrukare, från
och med Gäfleborgs län genom hela Norrland. Genom de stort utrymme
kräfvandc tröskvagnarna, isynnerhet långlogvagnarna, blef det nödvändigt att
utvidga de förut små slagtrösklogarna. Trösklogen byggdes först öppen
utanför kornladan, men inbyggdes sedan helt och hållet, så att densamma blef
mycket lång. I samma länga indrogos därför stundom ladugård och stall.
För att minska utrymmet byggdes sedan logarna fyrkantiga i två våningar,
af hvilka den öfre användes till tröskning.
Genom denna tröskningsmetods införande utträngdes den gamla
tidsödande slagtröskningen och, som vi sett, omvandlades hela logbyggnadssättet.
Den tid, som man emellertid härigenom fick öfrig, användes i Gäfleborgs och
Västernorrlands län framförallt till linodling och linneslöjd, som därför just
uppblomstrade i samband härmed.
Herr BROR SCHNITTGER lämnade sedan några meddelanden om
nyupptäckta hällristningar i Nordskåne.
Hösten 1906 upptäckte landtbrukaren Per Johnsson en hällristning å
gården Frännarps ägor, Gryts socken, Östra Göinge härad. Vid den
undersökning af dessa, som föredraganden innevarande sommar företagit för
Vitterhetsakademien, framgick följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
