Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM »HAMMAR»- OCH >SOLSKIFTE».
205
Denna förklaring är ju blott och bart en gissning, föranledd af
sammansättningsleden »hamar-», och har ej stöd för sig vare sig i
lagarnes text eller i några andra kända förhållanden, lika litet som samme
författares antagande1, »att hammarskiftet varit initieradt och
anlitadt redan i medlet af vår tideräknings första årtusende».
Schly-ter2 framkastar som möjligt, att uttrycket uppkommit däraf, att man
för sparande af odlingsbar jord brukat bygga de äldsta byarne på
någon stenig backe, hammar, däraf uttrycket ligga »i hambri».
Falkman3 gör mot denna förklaring åtskilliga invändningar, men
framställer själf en etymologisk förklaring af ordet, som synes
mycket tvifvelaktig, och som jag ej här behöfver uppta utrymmet med
att referera. Det så vidt jag vet sista tolkningsförsöket har gjorts
af E/. Norrby i hans uppsats »När blef Sveriges befolkning i egentlig
mening bofast»,4 där han på grund af gränsstenarnes form, lik en
förstorad stenyxa, förklarar »hamarskipt» betyda »fördelning af
by-delägarnes tegar, så som den af ålder varit, med hvarje ägares tegar
skilda från de öfrigas medelst skälstenar».
Mot denna tolkning kan med fog invändas, att sättet att med
stenar - äfven om de mer eller mindre likna en stenyxa -
markera ägogränser ej kan sägas vara något för hammarskiftet
speciellt utmärkande i motsats mot »solskifte» eller öfriga skiftesmetoder,
hvadan detta förhållande svårligen kunnat läggas till grund vid
uttryckets tillkomst.
Lika skiftande ha också meningarne varit om hvad innebörden
af uttrycket rätteligen är. Jag inskränker mig här till att referera
hvad Falkman,5 till hvilken Norrby i ofvan citerade uppsats
anslutit sig, säger härom: man får ej här taga »skipt» i samma
betydelse som i t. ex. »solskipt», »enskifte» o. s. v., utan därmed menas
»besittningstagandet af något landtområde genom flera eller färre,
sannolikt besläktade män, och därpå af dem, stundom ganska
aflägset från hvarandra, här och där samt utan något slags inbördes
1 Anf. arb. sid. 64.
2 Glossar, sid. 258.
3 Om mått och vikt i Sverige, sid. 206 ff.
4 Svenska Landsmålen XIX: 4, sid. 8 f.
5 Anf. arb. sid. 210 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
