Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 SVEN LAMPA.
från den sjukes tunga och strök på brödet; vidare några hårstrån
från hjässan på hans hufvud och en smula af hvarje nagel å såväl
händer som fötter, hvilket allt lades mellan brödskifvorna. Sedan
skulle mätningssnöret mångdubblas och knytas om den sjukes högra
ben samt bäras i tre dygn. Därefter borde den sjuke taga det af
sig, hålla det framför en eld på så vis att det bildade en ögla och
så spotta tre gånger genom öglan i elden, slutligen kasta det in i elden
- för att brinna upp med sjukdomen. Mot samma sjukdom voro
fjädrarna af gulsparfven samt den gula väggmossan eller vägglafven
(Parmelia) ett säkert botemedel.
Yngre personer bli ibland besvärade af en åkomma i ögonlocken,
det s. k. stolsteget, som troddes komma däraf att den sjuke suttit på
en stol på det sätt, att endast ett af stolens steg berört golfvet,
hvarvid den sjuke kunnat i sittande ställning svänga rundt med
stolen. Det säkraste botemedlet härför var att få reda på stolen
Ifråga, sedan värma steget lindrigt och hålla det varsamt mot ögat,
därefter vrida det tre gånger rätt och tre gånger afvigt eller »ansyls»
(d. v. s. mot solens gång - därigenom ökades nämligen kraften af
en handling). Eller ock kunde man taga en »pannefot» (foten af en
kastrull) eller en brödkafvel - vanligen kallad käveZ, käver£ - och
med den förfara på samma sätt som med stolsfoten.
De äldre veta ock omtala, att om någon hade fått annat ondt,
såsom sårnader, värk eller dylikt så skulle man ha ett lik att bota det.
Var den sjuke en man, fick det lof att vara ett kvinnolik och tvärtom.
Man tog den dödes hand och förde med sin högra hand pekfingret
tre gånger omkring det onda, och för hvar gång sade man: »När
du blifver mull, laga att detta blir vid hull.»
Hur hastigt man förr botade husdjuren, omtalas af äldre personer.
Gick djuret på bete och fick något ondt i benen eller fötterna, så
ställdes det med hufvudet åt norr. Sedan skar man loss torfvan kring
den foten, som det onda var i, tog den så och hängde den under en
viss besvärjelse eller ordformel upp på en gärdsgårdsstör. För invärtes
sjukdomar tog man ris och ved af 9 slags trä, gick norrut från byn
till korsvägen och eldade där en torsdagsnatt; det skulle ovillkorligen
hjälpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
