Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 SMÄRRE MEDDELANDEN.
Den grubba, där det snarades, är c:a 1,5 m. djup; man sökte vid
detta fiske då och då igenom hela grubban med snaran. Så snart
en lax kände tråden, sänkte den sig ner och drog så åt snaran.
Mig veterligen äro som nämndt de ofvan beskrifna laxjärnen
ej kända från annat håll inom landet än den nämnda byn vid
Grideå-älfven, och det förefaller ej omöjligt, att betingelserna för utöfvandet
af ifrågavarande fångstsätt äro sådana, att de återfinnas på högst få
ställen.
Hvarifrån har nu idén till detta redskap kommit? Beträffande
denna fråga må då först framhållas, att harpunspetsar af nu
ifrågavarande slag - således spetsar (1. knifvar), som vid linans (här
bandens) åtstramande efter bytets fästande lägga sig tvärs mot
drag-riktningen - ej synas vara kända kring Östersjön, där ju
sälhar-punerna hafva en betydligt olika byggnad. Äfven i Norge synes
man ej känna liknande harpunspetsar, åtminstone ej från nyare tid,
hvilket förhållande ej utesluter, att man vid detta lands ishafskust
kanske har att söka ursprunget till det ångermanländska redskapets
knifvar. I hvarje fall är likheten mellan dessa knifvar och en del
arktiska harpunspetsar, afsedda för sälfångst, alldeles påtaglig. Man
jämföre t. ex. de af Swenander 1906 (K. V. A. Handl. Bd. 40. N:o 3)
i fig. 33, 35 och 36 afbildade grönländska harpunspetsarna; oafsedt
att klingan och skaftet här voro af sinsemellan olika material och
att basalhullingen på de två förra är mer eller mindre tydligt
dubbel, så är likheten ofrånkomlig. Att en typ med dubbla
basal-hullingar kan hafva ledt äfven till den form, som Grideåknifvarna
visa, är påtagligt. Ty af försök med knifvar med dubbla
basal-hullingar kan hafva framgått lämpligheten af att dessa ersattes med en
enda. Här kan tilläggas att Solberg (Skr. Vidensk.-Selsk. Chria.
1909. Hist.-Filos. Kl.) från lappska järnåldersfynd från
Ostfinmarken afbildar några harpunspetsar (fig. 39-43), som stå de nu
afhandlade knifvarna åtminstone teoretiskt tämligen nära; så är
särskildt fallet med den i fig. 43 afbildade, fastän denna har tvenne
basalhullingar och en blott svagt utbredd främre del. Dessa
har-punknifvar företräda en typ, som enligt Solberg ej lär vara känd
från det öfriga Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
