Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»STORA ROFVOR OCH LÅNGT LIN.» 1(>1
kalla de resultat hon önskade få, for att stämma de naturen
behärskande makterna gynnsamma och af vända skadliga inflytanden. En
hos primitiva folk allmänt rådande tro är därvidlag den, att lika
framkallar lika, och genom ett symboliskt eller låtsadt skeende,
genom att efterbilda föremål eller företeelser i naturen menar man
sig kunna uppnå samma påföljd, som om den motsvarande
handlingen verkligen blifvit utförd. Vill man få solsken och värme, söker
man att åstadkomma detta genom bland annat upptändande af eldar.
De hos oss än i dag brukliga valborgsmässoeldarna torde sålunda
ursprungligen hafva tändts i syfte att framkalla solsken och värme i
naturen. Ända intill senaste tid hafva dessa våreldar tillskrifvits
stor betydelse, så kunde man i Danmark för ej så långt tillbaka
som förklaring på att det kommit brand i säden få höra, att orsaken
därtill varit underlåtandet att tända våreldar.1 Genom dylika
magiska handlingar har man trott sig kunna påverka de i naturen
inneboende makterna och utöfva ett magiskt inflytande på vegetationen,
trott sig kunna hjälpa till med att väcka den i fröna slumrande
lifskraften och komma skörden att spira upp och frodas. Under
tidernas lopp hafva sålunda en mängd vegetationsceremonier uppstått,
och särskildt vid vissa tidpunkter på året, då man begynte att tänka
på och bereda sig för den kommande skörden, har en hel del sådana
riter växt upp. Så var bland annat tågandet eller processionerna
kring fälten ett medel, genom hvilket man förväntade sig särskild
välsignelsebringande inverkan på skörden. Bland de vendiska
invånarna i Mecklenburg var det till exempel på 1600-talet vanligt att
hvarje år i maj under musik tåga rundt kring sädesfälten. Man
sprang än hit och än dit och dansade under hög sång och menade
sig därigenom skydda dec spirande skörden för skada genom regn
och oväder. Och i vissa trakter af Schwaben har det sedan
uråldriga tider varit brukligt att fastlagssöndagen företaga fackeltåg, så
kallade »Saatleuchten, Samenztinden» (fröupptändande eller
fröupp-väckande). Facklorna tändas under stort jubel, och är den stoltast
som har den största och längsta facklan. Det låg särskild kraft i
I Troels Lund. Dagligt lif i Norden i det 16:e aarh. Aarlige Fester. Köpenhamn
.1885. S. 356.
II - 13015-1. databuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
