Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
intet ställde något kritikens tvång på en obunden verksamhet.
Visserligen hafva nog, såsom författaren ock själf framhåller,
detaljfel varit »oundvikliga», men dock ej i den utsträckning som han
synes hafva förutsatt. Han framställer ock en maning till sina
läsare att meddela rättelser. Att i denna anmälan med motiverade
beriktiganden uppräkna alla de fel som vid ett genomseende af den
digra boken anträffas, blefve emellertid ett allt för tidskräfvande
arbete, och denna anmälan skulle i så fall icke blifva kort.
Den sid. 100 förekommande uppgiften, att hvete började odlas i
Sverige först mot slutet af medeltiden är i all sin korthet ägnad
att kasta ett blixtljus öfver författarens hela uppfattning af vår
äldsta odlingshistoria.1 Som bekant odlades det, jämte korn, i vårt land
under stenåldern, ett förhållande som bevisar förekomsten af fasta
boningsplatser redan då, äfven om arkeologiska undersökningar icke
påvisat att så varit fallet. Vill man i författarens kapitelindelning
i början af boken - skogen, jakt och djurfång, fisket,
boskapsskötseln och åkerbruket - se en återspegling af olika kulturstadier,
som våra förfäder successivt genomgått, vore detta ett stort
kulturhistoriskt misstag. Något nomadstadium har i vårt land på det
hela taget icke förekommit, och det tidigaste åkerbruket skedde
näppeligen på skogens bekostnad, ty äfven ett obebodt land har
andra marker än skogsmark.
Ett af arbetets svagaste kapitel är det om jakten, där
författaren tydligen saknat all slags förkunskap och på ett ytterst
kritiklöst sätt användt sina källor. Både Keylands uppsats i Fataburen
och Olaus Magnus kräfva försiktighet och omtanke hos den som
använder dem. Några sibetkattor (afrikansk-asiatiska djur) funnos
helt visst icke i vårt land ens på Olaus Magnus tid (s. 41). Hade
författaren gjort sig tid till litet noggrannare undersökning, skulle
han ock hafva funnit om »zebellus» (tydligen är det detta ord, som
författaren öfversatt med sibetkatt) följande uppgift: »in extremis
Moscovitarum sylvis zebellus nascitur». Det är lätt att se att
härmed afses sobel. - Något löjeväckande torde nog ock hvarje jägare
finna uppgiften (s. 34), att fallgrop användts för, bland andra djur,
1 P. v. Möller är för mer än trettio år sedan bättre underrättad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
