Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 LITTERATUR.
hermelin och igelkott, under det att räf utelämnats. Exemplens
antal kan ökas.
Kapitlet om fiske lider i rätt mycket af samma naivitet. Hvad
säger en något erfarnare fiskare om uppgifter sådana som dessa:
»Lax och t. o. m. gädda har kunnat fångas i snara» (s. 53); »I
Siljan brukas ibland degklumpar som agn för storvuxen id» (s. 54);
»I mjärd fångas abborre eller ål» (s. 56)? I förbigående må nämnas,
att vidjemjärden förekommer långt söder om Norrland.
De följande kapitlen om boskapsskötseln och om åkerbruket
höja sig rätt mycket öfver de föregående. Dock torde de författare,
som anlitats, icke heller här hafva synnerlig anledning att vara
belåtna med det sätt, hvarpå detta skett, l förbigående må frågas,
hvarför ärterna ej utförligare nämnas bland våra kulturväxter. Ett
bland de bättre kapitlen i boken är det om byalaget. Däremot är
det följande om bondgårdarna i hög grad otillfredsställande, och
författaren har här gått till sitt arbete utan de enklaste
förutsättningar af kunskap om vår byggnadsforskning, se t. ex. s. 151. Men
man får icke vänta så mycket af en författare som för en så
välbekant och dessutom obestämdt formulerad sakuppgift som den,
att »under medeltiden användes timret i allmänhet rundt; i senare
tid blef det gärna flathugget på sidorna» finner sig nödgad att
anföra en utländsk kulturhistoriker såsom auktoritet (s. 162).
Författaren anger eljest, tyvärr, mycket sparsamt sina källor, ett
beklagligt fel i en bok som denna, där forskaren omöjligt kan låta sig nöja
med mindre han får kontrollera citatens riktighet.
. .
Äfven det följande kapitlet om »möbler och husgeråd» är svagt,
och där förekommande funderingar om åtskilliga mobiliers uppkomst
äro stundom ovederhäftiga.
Lyckligtvis arta sig de följande kapitlen bättre och mer
öfver-om ock ej genomtänkta, äfven om fackmännen också där hafva
nog så mycket att anmärka mot det som faller inom hvars och ens
specialgebit. Ett underhaltigt kapitel är i flera hänseenden det om
folkdräkterna, och författarens förklaringar äro i några fall
fullkomligt oriktiga. Ett exempel på författarens lättvindiga sätt att
nyttja sina källor visar, i förbigående sagdt, uppgiften om muffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
