Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 SIGURD ERIXON.
är emellertid icke endast för kreaturen och vinterfodret, som man i
. *
Dalarna och Norrland tvingas till periodisk flyttning. Äfven
själfva åkerbruket sker på vissa ställen under samma förutsättningar.
Då emellertid någon tillsyn icke nödvändigtvis behöfver ägnas
den växande grödan, sker flyttningen icke för dennas skull, utan
beror på att åkerbruket sammankopplats med fäbodväsendet. Det är
förnämligast i vissa s. k. hemfäbodar, som åkerbruk förekommer.
Svedjebruk o. d. försiggår däremot utan andra anstalter än att
området inhägnas (jfr fig. 9).
Fig. 9. »Svejehag.» Färila sn, Hälsingland. (Dylikt stängsel har mycket
användts i dessa trakter kring svedjorna.)
Fäbodväsendet är stadt på retur sedan länge. För närvarande
förekommer det i Norrland, Dalarna, norra Uppland ända ner till
Uppsalatrakten, nordligaste Västmanland och sporadiskt i norra
Värmland, t. ex. i Mangskog l och Råda 2 socknar. Sista decenniet
synes ha starkare än förr verkat kväfvande på detsamma, och vid
sin sydgräns för det ett tynande lif. Att fäbodar funnits längre
söderut än nu vet man af flera skäl. I Uppland finnes lefvande tradition
om fäbodar söder om Uppsala, och vid gränsen mot Västmanland
1 Enligt intendent N. Keyland.
2 M. Axelson: Vandringar i Värmlands Elfdal och Finnskogar, sid. 25. De synas
då ha öfvergifvits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
