- Project Runeberg -  Fataburen / 1921 /
16

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runstavens uppkomst. Av Nils Lithberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ifi ’ NILS LITHBERG.

tör lägger en tråd under en sten, med så inånga knutar på traden,
som jag har vårtor på handen.

En mycket monumental berättelse om knutsnörets användning i
gamla världen finna vi hos Herodotos från Darius’ berömda
skyther-tåg omkr. år 513 f. Kr.: Darius har brutit upp mot skytherna, gått
över Isterbron och befaller jonierna att uppriva bron. Då föreslog
honom Koes, Exanders son, milesiernas hövidsman att låta bryggan
vara och åt jonierna Överlämna att bevaka den tills fälttåget är avslutat.

»Talet behagade Darius mycket väl», fortsätter Herodotos1 »och
han svarade härtill: ’Du främling från Lesbos, om jag lyckligen
återvänder hem så inställ dig hos mig för att jag för ditt goda råd
måtte få giva dig en god belöning’. Härefter knöt han på en rem
sextio knutar och kallade de Joniska furstarna till stämma, varvid
han så tilltalade dem: ’I män av Jonien, jag återtager min första
mening beträffande bryggan. Bruken denna rem sålunda: Så snart
jag brutit upp mot skytherna, så lösen från den stunden för varje dag
en knut. Är jag inom denna tid icke tillbaka utan så många dagar
äro förgångne som här finnas knutar, så inskeppen eder och
åter-vänden till edra städer. Men be våren så länge bryggan, eftersom
jag ändrat min mening, och visen all omsorg att underhålla och
bevaka den. I skolen därigenom visa mig den största bevågenhet’.»
Efter detta tal bröt Darius upp.

Samma hjälpmedel, som nu användas i Norra Asien för att
räkna skjutslegor, användes för 2,500 år sedan i Europa för att räkna
dagar. Men nu är det tunguser och jakuter, då var det - Perserkungen.

Vi hava härmed kopplat in kalenderstaven i hela sitt vida
etnologiska sammanhang och kunna nu i korta ord sammanfatta
runstavens uppkomst sålunda: Hos alla folk förekomma hjälpmedel av
ena eller andra slaget för räkning: genom att knäcka en sticka ett
visst antal gånger, genom att slå ett visst antal knutar på ett snöre
eller genom att skära ett visst antal skåror i en käpp. Alla de tre
tillvägagångssätten hava använts för primitiva kalendariska bestäm-

1 (.’1it. efter Herodotus Neun Biicher der Geschichtc. Nach der Ubersetzung von
Goldhagen. B. l, Bach 4: 90-91. Munch. n. Leipz. 1911. Se även Andree,
Ethno-graphisehe Paralel len . . . Stuttgart 1878, sid. 186.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1921/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free