Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGALAGET. EN GENGÅNGARE I SAMHÄLLET. 111
götland, och med någon avvikelse finnes benämningen också på
Gottland1 och i svenska Finland.2 I Medelpad har Augustin i sin
ordbok följande förklaring: »gulbenskär är en, som första gången reser
på en trakt och derföre måste bestå, d. v. s. bjuda på något, liksom
de sjömän, som första gången passera linjen». I de flesta fall är
också benämningen förenad med kravet på att den nytillträdande
skall bjuda på en s. k. gulbenskanna. Härom yttrar biskop Herweghr
i sin »Idioticon Westmannicum»3 på 1700-talet: »Gulbenskanna. Så
kallas thet tractamente, som en novitius i ett skrå eller samhälle
måste gifva them, som seldre sero och leengre varit i lokan.
Fran-soserne kalla en sådan novitius bec jaune eller gulrsebb, hvilket ser
tagit af fogelungar, som med sina gula nsebbar utvisa sin ungdom.
Vi hafva satt benen istället, emedan the refven hafva samma ferg».
Sannolikt har Herweghr i huvudsak rätt i sin etymologi. Namnet
gulnäbb användes vid Uppsala universitet åtminstone sedan
1600-talets början på dem, som icke ännu undergått depositionen4 och
har sin direkta utländska motsvarighet i tyska gelbschnabel5 och
franska bec jaune, béjaune eller Beanus,6 som redan under
medeltiden brukades vid Pariseruniversitetet i denna funktion. Därmed
är dock endast förleden gul- förklarad, vilken för övrigt direkt
motsvarar grön i nutidens språk. All sannolikhet talar för att
efter-leden -ben sammanhänger med rent folkliga föreställningar hos oss,
och vi få i så fall en tydlig illustration på, hur kulturformerna
utifrån fläta sig ihop med folkliga begrepp.
Den kanna, som den nykomne måste bjuda på och dricka sig
in i laget med, motsvarar ju inträdeskannan i yngiingalaget. Seden
1 Säve, Gutaord, i Uppsala univ. bibi.. R: 625:3.
2 H. Vendell, anf. arb.
8 I Stiftsbiblioteket i Västerås.
4 F. A. Dahlgren, Glossariuin öfver föråldrade och ovanliga ord och talesätt.
Studentdepositionen i Uppsala skildras först hos A. de la Motray i Voyages en Europé,
Asie et Afrique 1711-1725 (försvenskad 1918), varpå senare redogörelser vanligen
grunda sig, men var redan då avskaffad genom kungligt påbud av år 1691. Genom
stadgar 1626 och 1655 hade den avsevärt mildrats.
5 Grimm, Wörterbuch.
6 Charles Thurot, De 1’organisation de Tenseignement dans Funiversité de Paris
au moyen-age, 1850, sid. 40. Du Cange, Glossarium medise et infimae latinitatis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
