Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till förklädets historia. Av Gerda Cederblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu i dag, då dräktriten har förlorat mycket i betydelse, kan
man vid besök i en och annan klädstuga med sina i olika höjd
anbringade kronstänger, behängda med skilda klädesplagg, vinna en
god inblick i en förgången tids dräktskick,
allra hälst om man lyckats erhålla till
ciceron någon äldre kvinna, som gärna dröjer vid
gamla hågkomster och varit med om att
ordna klädstugan, då densamma skulle bliva
en avlidens sista viloplats inom hemmet. Det
har nämligen varit sed att ställa kistan i
klädstugan, där den avlidna skulle omges av
såväl sina egna som övriga
familjemedlemmars mer eller mindre färgrika dräktplagg
jämte en del övriga familjen tillhöriga
textilier.
Inom en del socknar påkläddes den döda
fullständig dräkt, så var exempelvis för ännu
några årtionden tillbaka sed i Orsa socken,
där den döda i regel bar sin vackra
finveckade linnekjol samt grönförkläde eller
»grönmagd». I Rättvik däremot var endast
kroppens överdel iförd den sedvanliga dräkten.
Var den avlidna en hustru, bar hon vit
mössa, var hon ogift, bar hon timp,
dessutom överdel, vitt halskläde, livstycke samt
om livet ett förklädesband, vars ändar vilade
å det finveckade vita klädet, som
tjänstgjorde som täcke.
I Telemarken, Norge, var under äldre
tider sed att breda ett vitt, rikt utsytt förkläde över den döda. Det
synes dock ha borttagits, då kistlocket pålades. Doktor Artur
Hazelius har nämligen till Nordiska Museet förvärvat tvänne dylika
förkläden från Hiterdals och Saulands socknar, vilka varit använda
på ovannämnda sätt.
 |
| Fig. 2. Mordvinisk kvinnodräkt. (Efter Axel O. Heikel, Trachten und Muster der Mordvinen.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
