Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
139
tiden natur- och kulturfonden vid skildringen av invånarnas sysslor och
seder, deras dagligliv och samspråk. Man förstår även hos oss
nordsvenskar, vilket kunskapsfrämjande nöje denna bok måste bereda alla dem,
som mer eller mindre haft förbindelse och beröring med ön och dess folk.
För främlingen kan det kanske dock någon gång förefalla, som om
materialet utan skada för det hela kunnat något strängare sållas. Men odömt
är klokast. Möjligt är, att det endast behövs att blott någon enda gång
hava besökt den intressanta ön för att få en annan syn på saken.
Av det mångsidiga och sitt ämne påtagligen mycket uttömmande
innehållet i boken må från allmänetnologisk synpunkt särskilt framhållas
kapitlen om de gamla by- o.ch bondesamfundsförhållandena - sida vid
sida med hoveriet - samt om års- och familjehögtiderna. En märklig
folkföreställning möter i tron på ett egendomligt sympatiförhållande mellan
vissa gamla träd eller törnbuskar och vissa gamla gårdar: om det träd eller
törne, vari blivit »sat brand», nedhöggs eller på annat sätt förstördes
eller misshandlades, skulle den i mystisk rapport diirmed stående gården
brinna ned.
N. E. H.
LEVANDER, LARS: Dalmålet. Beskrivning och historia I. Uppsala 1925.
o
21 s. 4:o.
Lingvistiska arbeten pläga icke i Fataburen anmälas. Endast den
språkvetenskap som mera direkt inriktat sig på »realia» kan väntas
intressera denna tidskrifts läsare. När emellertid nu ett undantag göres
- ty föreliggande arbete är till sin huvuddel en beskrivning av
ljud-utvecklingarnas historia inom ett geografiskt begränsat dialektområde -
har det sina skäl. Förf. har nämligen i en på synpunkter mycket rik
inledning uppkastat och sökt besvara flera problem som komma den
etnologiska forskningens nära. Visserligen förklarar förf. i en not att denna
inledning »är avsedd att i enlighet med från Dalarna uttryckta
önskemål vara i någon mån allmänfattlig» och att den därför endast upptager
»rent naivt och praktiskt fattade drag, som visa dalmålets förhållande till
andra dialekter», och i detta avseende står den måhända i motsats till
den åtskilligt tunglästa om också mycket intressanta avhandlingen, i
vilken man konstaterar att ej heller den dialektologiska forskningen ännu
är mogen för genetiska översikter utan måste nöja sig med att inom ett
grovsorterat material ge antydningar om mer eller mindre sannolika
utvecklingsförklaringar.
Med »dalmål» menas i arbetet övre Dalarnas folkmål och förf.
undersöker till en början huruvida »dalmålet fordom talats på ett större
område än nu», vilket befinnes ytterst sannolikt. Särskilt är det den
sydöstra delen av landskapet, alltså den egentliga bergslagsbygden, från
vilken språket blivit tillbakaträngt. Förf. finner också orsaken just i »att
utvecklingen till genuint dalmål småningom avbröts för de från bruken
påverkade trakterna och att det alltför egendomligt präglade, som redan
fanns i folkspråket, ganska snart slipades av och förtunnades». Det är
som synes en direkt parallell till vad som utan svårighet kan iakttagas
på den folkliga hushållningens alla områden. Den tankegång som
skymtar i de citerade raderna om »utvecklingen till dalmål» och som närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
