Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN 213
Arbetskarlarna, som blanda, tvätta och bereda leret, hava 12 holländska
styver p:r last av 12 tunnor; den som trampar leret har 3 f. [floriner] för
var ugn käril, som brännes; de som svarva kärJlen ±å 12 styver för 100 st.,
för stora fat 28 st:r för 100 st., för kannor och påttor 2 f. p:r 100, och
för tépåttor 4 f. p:r 100, och så fort; brännaren har 9 f. 6 st:r om veckan;
och den som tager ut och sätter in 41/2 f. om veckan; men när de bränna
2 ugnar har brännaren 12 f. och insättaren 8 f. om veckan.
Till att göra den vita färgen eller glaseringen tages 100 ft [pund] bly
och 40 Q tenn, vilket göres till aska på det sättet, att det först smältes i
en liten ugn av sten till den ändan byggd, och så stor att han kan hålla
ungefär 150 (tt, och när detta är smält och lika som en ström eller vågor
börja gå däröver strykas dessa bläddror och vågor av med ett järn då de
bliva till aska, och kunna i 3 timmar calcinera ovansagda 140 &; vidare
tages 36 °a klip, som köpes från Skottland, söndermales och blandas med
150 & sand, och smältes tillsammans på understa bottnen av den stora
brännugnen, och när detta ar kallt och stelnat, brytes ut med stänger,
knackas och males åter sönder. Detta kallas av arbetsfolket masticotte
[italienska ma j olika-till verkningens »mazzacottom], därpå blandas förberörde
tennaska därtill, och tillika 30 <tb grovt oraffinerat salt, som giver kärilen
deras glans. När alla dessa materi aler äro tillsammans malte helt fina,
smältas de åter i den stora ugnen och när ugnen svalas, blir ock detta kallt
och såsom till en sten, vilken sedan sönderslås och åter males med vatten,
och sålunda gör den vita färgen.
Den blå färgeri göres av en del safflur eller vad de här kalla »best
blauw», och två delar blå stärkelse.
Röd färg göres av röd jord eller bolus och till den gula färgen brukas
allenast gul ockra.
Blått och gult tillsammans göra grönt.
De som måla kärilen hava från 7 till 12 styver p:r dussinet, tallrikar
till 3 f. och mer efter arbetets egenskap.
När målningen är påstruken, kommer den så kallade quaerte [kwaartj
att läggas därovanpå: den göres av 30 <tb livländsk pottaska, 20 U gullglitt
och 10 & salt; detta smältes tillsammans, stampas och males med vatten,
då det gör en vit färg; denna quaerte har ej varit över 40 år kunnig.
Med guldmålningen är först för 15 år sedan begynt.
Tennet som här brukas, är av det engelska in ingöts [i tackor].
Att lära svarva kärilen måste en gosse tjäna i 3 år, men att lära måla
/.» o
i o ar.
Åtta svarvare kunna sysselsätta 40 målare, och kan en karl svarva 32
å 36 dussin stora fat om dagen.
För var ugn måste ägaren betala 3 styver till gillet [Lukasgillet i D elf t].
Detta porcellainet är ej att likna emot det ostindiska, dock konsumeras
en myckenhet därav inom- och en myckenhet försändes utomlands».
Arvid Backström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
