Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den korta herkuln eller handrocken. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KORTA HERKULN ELLER HANDROCKEN 169
skrivna träredskapen från Oseberg ha troligen varit nyttjade att därå
anbringa ullen under spinningen.»
Grieg tolkar, ehuru med någon tvekan, de bägge föremålen såsom
tillhörande spånadsredskapens familj, och detta hans antagande får
ett kraftigt stöd genom att de hittats tillsammans med sländor.
Släktskapen med de ovan beskrivna och de redan i Big 1918, fig. 7-8,
avbildade korta linfästena är påtaglig. En särskilt god typ företräder
fig. 40 med sitt svagt spolformiga skaft och sin längre, knoppförsedda
sticka, som avsetts för fäste åt spånaden. Längden är 34.2 cm.;
längden för de nuvarande dalska korta linrockarna är 23.5-35.1 cm. Den
enda tolkning, som fyndomständigheter, form och nutida etnografiska
paralleller i Dalarna och vid Medelhavet medgiva för de två nu
berörda föremålen i Osebergsfyndet, är att uppfatta dem som korta
]infästen att under spinnandet hållas i handen. Det är återigen
Gröt-Kerstin, som löser frågan. Men på så sätt har Rigstulas spinnerska
erhållit en ny realitet. Rocken, som hon håller i handen och svänger
under spinnandet illustreras av Osebergsfyndet. Med denna rock i
den ena handen och sländan hängande ned från tråden i den andra
handen vidgar hon famnen under det att hon spinner.
Då på Anacapri och i den grekiska arkipelagen under 1800-talet
samma spinnmetod återfinnes som den, vilken återfinnes i
illuminerade manuskript från 400-talet i Syrien och på vasmålningar från
det gamla Grekland, kan väl ingen tvekan råda om historisk
kontinuitet dem emellan. Då i Osebergsskeppet samma spånadsredskap
återfinnes som i det nutida Dalarna och då beskrivningen av Rigstulas
spinnerska låter sig illustrera med tillvägagångssättet i Älvdalen ner
emot vår tid, kan väl heller icke på denna punkt råda tvivel om ett
historiskt sammanhang. Hur lockande det än vore att ställa
Osebergs-skeppets och Rigstulas spinnerskor i historisk förbindelse med det
gamla Greklands, måste dock en kritisk kulturforskning tillsvidare
ställa sig avvaktande inför den tidpunkt, som medgiver smidandet av
de sammanbindande länkarna mellan dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
