Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEVI JOHANSSON
sig åtskilligt längre i de högst belägna, utpräglade fjällgårdarna
än i de relativt lågt liggande byarna kring de stora sjöarna.
Det har därför i alla tider rått en ganska betydande skillnad i
fråga om levnadsstandarden, medan sed och bruk och de
allmänna yttre anordningarna varit ensartade. Frostviken hör
till vårt lands allra yngsta bondebygder. Det är endast 180 år
sedan den allra första åbon, en norrman vid namn Jon Olofsson,
här slog sig ned år 1750. Under 1700-talets sista decennium
hade åboarnas antal, efter vad traditionen mäler, stigit till 14.
Dessa byggde under sagda tid traktens första kyrka, det lilla
vackra kapellet i Viken, som, restaurerat i början av 1890-talet,
ännu befinner sig i fullgott skick. Tills på 1830-talet, då
Frostviken blev eget pastorat, var det kapellag under Föllinge;
kyrkoherden där höll ett par gånger om året mässa i Viken. Den
nuvarande kyrkan i Gäddede invigdes 1839.
Trots sin ringa ålder har denna bygd att uppvisa en hel mängd
ålderdomliga, mycket intressanta kulturdrag, vilka här bättre
bevarats än annorstädes, beroende dels på det avlägsna,
isolerade läget och dels på befolkningens kynne. Sin ursprungliga
hemortsrätt ha dessa gamla förhållanden naturligen i de trakter,
varifrån de första bebyggarna, stamfäderna för den
nuvarande befolkningen, kommo, men det visar sig vid ett närmare
studium, att många av dem på grund av traktens
naturegendom-ligheter och befolkningens knappa ekonomiska villkor i den
nya hemorten undergått sådana förändringar, ?tt de i grund och
botten blivit nära nog nya företeelser och tagit en helt annan
utvecklingsriktning än den man med stöd av erfarenheten från
andra trakter skulle ha väntat sig. Det senast sagda gäller i
alldeles särskild grad om traktens fäbodväsen, varför
redogörelsen härom i många viktigare punkter måste givas formen
av en jämförande utredning.1
Efter numera avlidna bondhustrun Märta Edlund i Guss-
1 Efterföljande uppsats utgör en bearbetning av anteckningar, som
författaren gjort för Landsmålsarkivet i Uppsala. Fotografierna äro hämtade
ur författarens samlingar i Nordiska museet.
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
