Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGURD ERIXON
säden i vinddrag är omtalad även i Gräsmarks socken i västra
Värmland (E. U. 3646). I Revsund i Jämtland slungades
säden med kastskovel rätt upp i luften ute i det fria (E. U. 3526).
Skriftställaren Carl Larsson i By socken i södra Dalarna
meddelar mig, »att vannan där ibland använts så, att man ur den
från en svalgång under blåsväder hällde ner vete på över
marken utbredda plagg». Förmodligen syftar också Karlfeldt på
en veterensning av denna typ, då han i »Greven med det goda
ölsinnet» talar om, att »Sankta Britas vanna strör ur lundens loft
sitt vete». Om vi, såsom fortsatta undersökningar kanske kunna
avgöra, här ha att göra med verkliga reliktformer av
sädesrens-ning, så äro dessa ett slags ursprungligare övergångstyper, som
förbinda den primitiva kastvannan (och kastskoveln) med våra
vanliga skaktråg och hystkärl. Det bör betonas, att
dryfte-tråget liksom vannan endast brukat användas för finrensning
av säden efter kastningen och att speciellt det förra mest
begagnats för rensning av smärre sädespartier, för gryn, linfrö
och dylikt.
Jag måste här i huvudsak förbigå de andra
rensningsredskapen, såsom rissel, grov- och finsåll, hur viktiga dessa än
äro. Sållen ha ju emellertid ofta nyttjats på ungefär samma
sätt som dryftetrågen och vannorna. I sådana fall är bottnen
tät eller blott försedd med finhål. Någon verkligt skarp gräns
går det knappast att uppdraga i begagnandet av dessa olika
kärl. Såvitt jag kunnat finna, äro sållen i denna funktion mest
frekventerade i södra och sydvästra Sverige samt i större delen
av Dalarna, och de utesluta här nästan alldeles tråget och
vannan, något som väl knappast är ursprungligt. Såll nyttjas för
övrigt så gott som överallt i Europa, liksom hos greker, romare
och kineser. Först under 1600-talets förra hälft börja
emellertid »såldh» ordentligen upptagas i de svenska
storgårdsinventarierna.
Inom avdelningen »slöjd och hantverksredskap» på Gustav
Adolfs-utställningen saknades vävstolen, av de skäl som
förut anförts och då ingen sådan från epoken finnes. Däremot
256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
