- Project Runeberg -  Fataburen / 1935 /
24

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gualöv i Skåne beslöts att utländsk lyx skulle avskaffas i dräkten
med undantag »at wid bröllop måtte tillåtit warda, at
brudgummen och brud få tillstånd kläda och pryda sig med hwad de
hälst förmå, på det de härigenom måtte kunna skilja sig från den
öfriga brudskaran». Det är en åstundan av sistnämnda slag
som gett upphovet till den fantastiska brudklädseln. I och med
att äldre vidskepliga föreställningar om hotande faror trängdes
tillbaka blev det i stället möjligt att markera bruden med eller
utan tärnor som festens medelpunkt. Det första steget togs
kanske, när kronan av metall, ifrån att ännu under 1500-talets första
hälft varit ett av förnäma kvinnor använt smycke sedermera även
kom till bönderna som brudkrona. Ofta uthyrdes den av kyrkan,
men också av enskilda brudkläderskor. Redan Bircherod
omtalar t. ex. att brudutstyrsel uthyrdes av landsbygdens prästfruar.
Detta förklarar de spår av gammal modedräkt, t. ex. peruken,
som bruddräkten uppvisar och som också gett den en viss
överensstämmelse i olika bygder. Men brudkläderskorna ha
naturligtvis varit tvungna att först och främst taga hänsyn till
publikens smak. Här har den folkliga utsmyckningslusten fått blomma
ut mer än annorstädes.

Folkdräkterna ha framför allt vuxit fram ur sin historiska
miljö. Tradition, modenyheter, ekonomiska resurser och
grannbygdernas ställning äro de faktorer som främst varit verksamma.
Det finnes ingen anledning, att betrakta dräktskicket annorlunda
än andra företeelser i den folkliga kulturen. Frågan om våra
folkdräkters uppkomst rör alltså i främsta rummet historiska
problem. Denna starkt begränsade uppsats har emellertid med
några exempel från kvinnodräkten velat erinra om en mindre
beaktad sida i folkdräkternas väsen: deras förmåga till
nybildning och självständig utveckling.

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:55:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1935/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free