Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DATERINGSFRAGA I
GUSTAVIANSKT MÖBELHANTVERK
NÅGOT OM STOLMAKAREN JAKOB MALMSTEN
I STOCKHOLM
av Marshall Lagerquist
Omkring 1770 framträder i Sverige en klassicistiskt betonad
möbelstil av uppenbart franskt ursprung, vilken
emellertid redan från första stund får en egenartad nationell
utformning, som givit fullgod anledning till stilens epitet,
gustaviansk. Under det årtionde som följer, 1770-talet, råder likväl
den nya stilen långt ifrån oinskränkt; brytningen med rokokon
sker under fullt vänskapliga former, och frihetstidens stil lever
likaberättigad och i god sämja med den gustavianska. Denna
omständighet beror i ganska väsentlig mån på ett starkt
traditionsbundet hantverk, och stockholmssnickarnas mästerstycken
ge också rikliga belägg på den envisa stilkonservatism, som
råder under detta tidiga gustavianska skede. Sigurd Wallin har
i andra delen av den nu fullbordade trilogin »Möbler från svenska
herremanshem» framhållit, att av 1770-talets mästerstycken kunna
strängt taget endast Georg Haupts 1770, Johan Christian
Linnings 1774 och Gottlieb Iwerssons 1775 betraktas som
gustavianska, medan alla de övriga traditionellt äro barockmöbler med
inslag av rokoko. Följdriktigt leder detta intima samband
mellan de båda stilarna till uppkomsten av en biandstil, där
rokokons utpräglat rörliga formgivning modifieras under intryck
av den gustavianska stilens stränga rätlinjiga uppfattning. Under
1780-talet har emellertid den gustavianska stilen så att säga funnit
sig själv och i allmänhet frigjort sig från beroendet av rokokon;
de möbler som tillkomma under detta årtionde äro åtminstone i
övervägande antal konsekvent rätlinjiga till sin uppbyggnad.
Stockholmssnickaren Nils Petter Stenströms mästerstycke 1782
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
