Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 FAUNA OCH FLORA
länge åtskilliga sumpmarker kring sjön Moeris, men de voro
ej tillräckliga för alla, äfven om en del Moeritherier där kunde
finna sin näring. Till följd af konkurrensen drefvos säkerligen
många af de forna sumpmarkernas invånare upp på det
torra, och de, som ej där kunde reda sig, sedan det ej längre
fanns plats för dem i träsken, gingo under.
Men det ändrade lefnadssättet medförde axiomatiskt en
ändrad kroppsbyggnad. Lemmarnes ledgångar och struktur
blef en annan genom vistandet på torr och hård mark.
Nä-ringsuppsökandet måste ske på ett annat sätt, och det är
antagligt, att djuren snart lärde sig att använda underkäkens långa,
rätt framåt riktade framtänder för att därmed uppgräfva rötter.
Den användning och nötning, som framtänderna i
underkäken sålunda blefvo utsatta för, framkallade en starkare
tillväxt hos dem, och när sedan emaljen på undersidan
förtjoc-kades, blefvo de vid nötning mejselformiga och sålunda ännu
tjänligare som spadar för rotgräfning. Till följd af framtänder
-nas fortsatta tillväxt samt för att gifva dem nödigt stöd måste
underkäkens symfysdel förstärkas och förlängas. Men
förlängningen af underkäken blef tillika synnerligen tjänlig för
djuret, som därigenom lättare nådde marken och fick så att
säga ett skaft till framtändernas spade. Underkäkens ledutskott
blef också riktadt snedt bakåt och uppåt i stället för vinkelrätt
uppåt, och härigenom förlängdes också underkäken och blef
än bättre lämpad för sitt ändamål. Men då underkäken på
detta sätt förlängdes förbi öfverkäken, blef en förlängning af
och ökad rörlighet hos öfverläppen nödvändig, för att den
samma skulle kunna tjäna till att införa födan i munnen. Då
näsöppningarne voro belägna nära öfverläppen, blefvo deras
väggar också samtidigt förlängda, och på detta sätt uppstod
början till en snabel. Huru öfverkäkens förstorade framtänder,
som bildade bågformigt nedåtriktade betar, användes är svårt
att veta, men det är möjligt, att djuret stödde det tunga
huf-vudet mot marken med dem, när det gräfde med
underkäks-framtänderna. Detta göres sannolikt af det faktum, att de
funna exemplaren ha öfverkäksbetarne nötta på spetsens under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
