Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LJUSETS INFLYTANDE FA HAFSALGERNAS FORDELNING 240
ytfloran. Längre in i grottan, fortfarande på samma nivå
försvinna ytformerna och ersättas successivt af
djupvattensfor-mer, och längst in i grottans dunkel växa endast sådana
arter, som annars endast återfinnas på de största djupen, d. v. s.
rödalger.
Enligt Berthold hade vidare hvarje alg ett minimum,
optimum och maximum af ljusbehof och en algart förekommer i
allmänhet i större utsträckning och regelbundet endast där
belysningen är uppe till en viss höjd. Då nu i allmänhet
rödalger växte på djupare vatten och endast i grottor och pá
andra skuggade platser ginge upp till ytan, så såg Berthold
orsaken härtill ligga däri, att rödalgerna vore ljusskygga
växter, allt för känsliga för de intensivare ljusmängderna vid
ytan. Såsom ett ytterligare skäl för denna sin åsikt kunde
Berthold äfven anföra vegetationens förhållande vid olika
årstider. Medelhafsfloran utmärkes af en tydlig växling efter
årstiderna och denna sammanfölle enligt Berthold med de
periodiska växlingarna i ljusstyrkan vid de olika tiderna. Så
är t. ex. den egentliga litoralfloran utvecklad endast under
senhösten, vintern och förvåren, då ljuset är svagast, medan den
däremot går i hvila under den allra ljusaste tiden d. v. s.
under sommaren och större delen af hösten, då klipporna i de
öfre regionerna äro öde på all vegetation. På djupen å 50—100
m. däremot råder ett motsatt förhållande; där hvilar
vegetationen under februari—april, från maj—-juli härska rödalger för
att sedan gifva vika för brunalger, hvilka åter igen efterträdas
af rödalger ånyo under hösten. Alltså undvika rödalgerna i
Medelhafvet den ljusaste vegetationsperioden. Denna
vegetationens växling framträder kanske skarpast genom att jämföra
en och samma art å olika tider och platser. Flere rödalger
t. ex., som under vintern nå sin högsta utveckling i
litoralre-gionen, utvecklas djupare ned successivt, i den mån årstiden
framskrider, så att de t. ex. under sommaren påträffas på
djupet på samma utvecklingsstadium som under vintern vid ytan.
När därtill sen kom, att Berthold hos många rödalger
uppvisat förekomsten af olikartade skyddsanordningar mot för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
