Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 FAUNA OCH FLORA
sådan saltad och soltorkad mört, som man under dess
beredningstid ser, uppträdd på smala trästickor (spetor), i långa
rader pryda de småländska stuguväggarna. Så ha vi en
hektoliter stintor, hvilka dock intet ha att göra med vare sig Delsbo
eller annan mera nordlig bygd utan äro siklöjor från sjön
Värmelen i Värmland. Vidare förekommer sill i Jämtland
och Norrbotten samt kramsill i Västerbotten. Slutligen må
antecknas den i många taxor uppträdande artikeln torr eller
allehanda torr fisk, som åtminstone efter namnet att döma icke
lämnar några vidare läckra mål.
Beträffande de olika taxornas större eller mindre rikedom
på fisk må endast nämnas att Norrbottens företer den största
omvexlingen med ej mindre än 12 olika slag.
Innan vi lämna markegångsfaunan torde böra erinras att
taxorna för Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län
upptaga en ärlig häst och en kungshäst; sistnämnda taxa därtill
en ärlig häst i Vadsbo, en lagmanshäst och en fogdehäst.
Nämner jag emellertid också att priset på desamma växlar
mellan 10 och 25 öre, lärer med all tydlighet framgå att vi
här icke ha att göra med hästar, öfver hvilka vare sig kung,
lagman eller fogde numera kasta ben.
Bleka vålnader äro de blott från den tid, då allmogen fick
till utfodring emottaga konungens och hans embetsmäns hästar,
som sedermera då detta onus in natura utbyttes mot
penningeskatter, gåfvo desamma sina namn.
C. A. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
