Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reptiliejakt på Balkan. Af Otto Cyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
FAUNA OCH FI.OK A
gen» blef därefter, ödlorna blefvo nu de förhärskande. Otaliga
ödlor kilade om hvarandra, framför allt de helt gröna
smaragdödlorna (Lacerta viridis Laur.), Europas vackraste ödla. Dessa
blifva omkring V 2 meter långa och äro ofantligt snabba, och
då de dessutom göra språng på bortåt ett par meter, äro de
mycket svåra att fånga, kanske bäst genom list. Den jakten
fordrar tålamod, om man vill ha några hela exemplar med sig
hem. De unga djuren kunna likna de äldre, d. v. s. vara helt
gröna, men dessutom variera de i det oändliga, så att man
tror sig ha att göra med en hel del olika arter; jag fångade
t. ex. djur med marmorering och med oregelbundna fläckar
såväl som djur med skarpt utpräglade längslinier!
Plötsligt tyder ett starkt prasslande på att en större orm
är i rörelse. Alldeles riktigt, en stor orm sköt blixtsnabbt
öf-vägkanten in i buskarne, Jag var lika fort efter, och med ett
raskt grepp slängde jag upp honom på vägen, där det ej blef
så svårt att få det visserligen starka och ilsket bitande djuret,
som visade sig vara en lVs meter lång Zamenis gemonensis
Laur., in i en af säckarne. Zamenis är ett i Sydeuropa vidt
utbredt släkte, tyskarne kalla dem »Zornnatter», och nog hugga
de väldeliga omkring sig, men det gör ju också våra vanliga
hasselsnokar (Coronella austriaca Laur.), med hvilka de äro
nära släkt. — Ett par turkar, som vandrade vägen fram med
sina lastade mulor, hade med intresse åsett intermezzot, så att,
när vi någon timme senare uppnådde byn Bagtschékiöi, voro
innevånarne talrikt församlade för att beskåda de egendomliga
jägar-specialisterna.
Vid Mahmud I:s väldiga akvedukt, som i präktiga bågar
spänner öfver Böjykderédalen och än i dag förser
Konstantinopel med godt vatten, mötte jag den första grekiska
landt-sköldpaddan (Testudo grœca L). Sedan sågo vi åtskilliga. De
förråda sig lätt genom det starka prassel, de förorsaka bland
löfvet, men samtidigt öfverenstämmer färgen såväl med
omgifningen, att det ofta kan dröja en god stund, innan man
upptäcker dem. Just vid den ofvannämnda akvedukten hade vi
tillfälle se, med hvilken kraft dessa djur prässa sig genom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
