- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tionde årgången. 1915 /
189

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR

189

valuta för sin årsafgift af 2 kr. och redan den saken förutom
föreningens goda syfte borde egga till en riklig tillströmning af nya
medlemmar. E. L.

Arwidsson, Ivar. Spridda studier öfver vanliga kräftan i
samband med kräftmärkningar i Södermanland och Hälsingland.
(Med-del. fr. Lantbruksstyrelsen n:r 192 [n:r 7 år 1914]).1

Förf. till ifrågavarande studier märkte under åren 1905 och 1906
599 kräftor, som utsattes i en tämligen näringsrik sjö i norra Häl
singland och 1911 och 1912 480 kräftor, som utsattes i
Södermanland — dels i en sjö, dels i samma sjös afloppså; denna
näringsrikare än sjön. I • Hälsingland utsattes kräftor från Västmanland,
enär kräftor praktiskt taget förut saknades i sjön — kräftor från
en del tidigare planteringar dock undantagna. I Södermanland
märktes kräftor från resp. vatten. Själfva märkningen, som afsåg
alt ge hvarje individ sitt nummer, grundades på inklipp i
stjärtfenans flikar i nära öfverensstämmelse med prof. Appellöfs metod för
hummermärkning, och tillåter det använda systemet en märkning af
599 individ. Om hanar och honor skiljas åt, kommer man sålunda,
om så önskas, upp till praktiskt taget 1,200 individ. Ännu efter
tvenne skalömsningar kan man tydligt afläsa märkena, som
emellertid sedermera blifva mer eller mindre utplånade, särskildt hos yngre
djur; hos dessa blifva de med inklipp försedda fenflikarna gärna
mer eller mindre vågiga och dessutom hopdragna.

Af märkta hanar hafva följande procent återfiskats:
Södermanland i sjön: 15 %, dito i ån 22,7 % och i Hälsingland 43,7s %;
motsvarande tal för honorna 12,3, 6,7 och nära 28 %.

Vid upprättandet af förteckning öfver de märkta kräftorna, som
i Södermanland aldrig fingo hafva större skillnad i klolängd än 3
mm., mättes förutom kroppslängd äfven klornas längd. Vid
upprättandet af en grafisk tabell (jfr uppsatsen) öfver alla likkloiga
individ framstår tydligt det kända förhållandet, att klorna under
tillväxten öka jämförelsevis starkare än kroppslängden och vidare att
hanarnas klor öka mera än honornas. Dessutom kommer det
i det hela regelbundna förhållandet till synes, att af
Sörmlandskräftornas både hanar och honor de i ån hafva större klor än
motsvarande i sjön, men att de i Hälsingland utsatta kräftorna förhålla
sig olika allt efter könet och detta på sådant sätt, att hanarna här
ha större klor än föregående hanar, då däremot honorna stå midt
emellan föregående hongrupper.

I samband med denna olikhet i klornas relativa längd kan
påpekas, att procenten honor med första stjärtsegmentets fotanlag mer
eller mindre utbildade (i någon likhet med hanarnas) stiger från
4,5 % i Sörmlandssjön till 8,2 % i Hälsingland och 18,1 % i
Sörmlandsån; således en viss, ehuru kanske mycket väl tillfällig
öfverensstämmelse mellan relativ klolängd och befintligheten af resp. fotanlag.
Att dessa senare skulle, såsom tidigare framkastats, hafva något
samband med den å kräftans gälar parasiterande igeln Branchio-

1 Autoreferat enl. redaktionens uttalade önskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:42:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1915/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free