Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVENNE RASER AF LJUNGPIPARE I SVERIGE
I03
ljungpipare, som Linné afsett med sitt namn apricarius, som
är det allmänt brukliga. För att göra detta få vi först gå till
Systema Naturae af 1758, hvarest artnamn först gåfvos med
full giltighet i nutida mening. Där finna vi då ej mindre än
två namn, som hänföra sig till ljungpipare, nämligen apricarius
på sid. 150 och Pluvialis på följande sida. Det första är
gifvet åt en ljungpipare i vårdräkt, det senare åt en dylik i
höstdräkt. För båda citeras Fauna Svecica och för den
förstnämnda äfven »Iter oelandicum»1, så att båda namnen gälla
tydligen svenska ljungpipare. För apricarius uppgifves
»Ha-bitat in Oelandia, Canada», för Pluvialis »Habitat in Europa».
Om vi sedan följa citatet under apricarius till Fauna Svecica
156, så finna vi där diagnos och beskrifning på latin af en
ljungpipare i vårdräkt, men af dessa låter sig ej afgöra,
åtminstone ej med visshet, om de afse den nordsvenska eller
den öländska rasen. Att den sistnämnda åtminstone ingår i
apricarius-arten är mer än uppenbart, ty Linné citerar dels
äfven här sin öländska resa, under hvilken han gifvetvis
endast såg den rasen, dels sätter han också ut det öländska
namnet »Alwargrim». Emellertid är citatet af den öländska
resan ej det första, utan Linné anför först: »Rudb. piet. Pluvialis
minor nigro-flavus.» Detta betyder, att Linne i första
rummet lärt känna ljungpiparen genom Olof Rudbeck d. yngres
utmärkta fågelplanscher. Den saken blir ännu mera klar, om
vi vända oss till Linnés ungdomsarbete Methodus Av/um
Sveticarum (p. 22), ty där finna vi just de båda Rudbeckska
planscher, som afbilda ljungpipare i vårdräkt, omtalade och en
beskrifning gjord efter dem, hvarvid äfven säges, hvad som
skiljer dem åt. I Fauna Svecica, 1746, anföres Rudbecks
underskrift under den ena af dessa, men tydligt är, att Linne från
början ansett dem båda afse samma fågelart. Häraf torde
framgå, att Rudbecks ifrågavarande bilder, särskildt den i
främsta rummet citerade, måste anses som typexemplar för
namnet apricarius, äfven om, som ofta var fallet med Linnés
namn, detsamma hänför sig till ett kollektivbegrepp. Att så
1 Linnés Öländska Resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
