Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
IVAR ARWIDSSON
borde vidare bliva föremål för särskild undersökning, likaså om den
verkligen finnes på Öland. Att arten skulle tillhöra denna ös fauna,
stödes nämligen blott av ett meddelande till Lilljeborg av studeranden
A. Rudberg.1 Man jämföre för övrigt sammanställningen över
tidigare fynd2 hos Sven Ekman, cit. ovan; man finner, att dessa i det
hela äro ganska fåtaliga och mestadels av tidigt datum. Vid
efter-forskandet av arten bör man säkerligen ha stor nytta av att veta,
att sommarbona ofta byggas i m. 1. m. täta enbuskar; vidare bör
man av äggsamlare göra sig underrättad huruvida sådana bon
anträffats och så till sist ej glömma, att annonser och notiser i
lämpliga tidningar kunna i hög grad underlätta arbetet, när det gäller
uppspårandet av en djurart sådan som hasselmusen.
Angående hasselmusens bon synas både vinter- och
sommar-bona byggas av ganska olika material, såsom torrt gräs, torra löv,
torra ormbunkar (Eupteris), enbarksstrimlor och lavar; antagligen
tages sådant material, som finnes att tillgå närmast. I vissa fall
användas övergivna fågelbon till underlag vid byggandet av
sommarbon. Om hane och hona bo tillsammans någon tid och då ha
större bon än sådana, som användas av ensamma djur, är ej känt.
I varje fall växla sommarbonas storlek ganska tydligt, antingen detta
nu beror på att en del bebos av ensamma djur och andra av t. ex.
honor med ungar eller på rena tillfälligheter.3 I fråga om i enar
1 Sannolikt Jonas Adolf Rudberg, som enligt anteckning i Kalmar
nations i Uppsala matrikel var född på Oland i Isgärde by, Glömminge socken,
1847.
2 Obs anm. 1 å sid. 35 här nedan.
3 Fångna djur fick jag till en början ej att bygga några ordentliga bon,
blott enkla sådana av torrt gräs, etc. vilka bon anordnades t. ex. i en växande
grästuva eller i blåbärsris, satt Ten flaska med vatten. Det är antagligt, att
djuren-i fångenskap gärna boa på eller i närheten av något fuktigt underlag, åt
minstone under torr väderlek. När i maj diverse kvistar med späda blad
insattes till djuren, avbetos en hel del sådana och användes enbart eller
tillsammans med torrt gräs vid boandet i resp. blåbärsris. Blad av asp, hassel,
björk, bok, rönn (ännu hopveckade), olvon, try och blåbär kommo till
användning, likaså gröna almfrukter. — I sept. fingo 3 st. då hållna hasselmöss,
ett äldre djur och två nära fullvuxna ungar, ett bo, som åtföljt det
förstnämnda. Boet sattes i en enbuske i resp. bur c:a 30 cm. från bottnen. Snart
nog togs det i besittning av samtliga djuren, som försågo det med en ny
öppning på baksidan, samtidigt som den gamla öppningen på framsidan
bvggdes igen. Så småningom företogo de vissa förstärkningar av boet, vars
hållfasthet frestades ganska hårt av innevånarna. Man kunde t. ex. se huru
grässtrån hade virats runt boet, vars inre för övrigt kläddes med i buren
inlagd manlav. Den ls/io var boet neddraget, och ett annat tämligen tunnväggigt
bo byggt c:a 25 cm. från burens botten; detta bo var emellertid förstört
redan dagen därpå. Sannolikt var materialet något för kortstråigt för att boet
skulle kunnat hålla ihop länge. Sedan färska enar insatts i buren, sutto djuren
vid olika tillfällen under dagen uppe i desamma, ofta hopslutna i en klunga.
Nu inlades rikligt med manlav till djuren, som av denna byggde ett slarvigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
