Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA FÅGELARTERS TIDIGARE FÖREKOMST INOM ÖVRE NORRLAND I 67
sjön till Norrbottens län. Där finnes ingen sjö med detta
namn; av de 17, som upptagas i Nord. fam.-bok, ligger den
nordligaste i Jämtland.1
A. Carlson8 följer Kinberg: »Häckar från Skåne till
Lappland, där hon är funnen vid Gellivare (61° n. b.); sågs 1845
vid Lycksele. Mycket mindre allmän i Västerbotten än i
Norrbotten.» Den sista upplysningen sammanhänger uppenbarligen
med K:s uppgift om den goda tillgången vid Storsjön,
sammanställd med Kjellerstedts uttalande.
På följande sätt sammanfatta G. Kolthoff och L. A.
Jägerskiöld3 kännedomen om morkullans norrländska
utbredning: »I Sverige häckar hon från Skåne upp till Lappland, blir
sällsyntare norr om 64° N. Br., men är funnen ända uppe vid
Gellivara (67° 20’ N. Br.) (Kinberg). I Jämtland är hon ännu
tämligen allmän, där är hon ej sällsynt i öfversta
barrskogsbältet, och vi hafva höstetid funnit henne uppe på de kala
fjällen.» Löwenhjelms lokaluppgift anföres icke. Den är dock
den enda fullt säkra litteraturuppgiften om morkullsträck inom
Övre Norrland till inemot 1900-talets början. Ett uttalande om
1 Att någon Storsjö icke finnes i Norrbotten, har på förfrågan
bekräftats av överlantmätare F. Granlund, Luleå. Herr G. har uttalat den
förmodan, att uppgiften möjligen kan syfta på en sjö inom Nederkalix socken,
Storträsk, vid vilken morkullor förekommit. Såsom sörlänning skulle
Kinberg ha funnit benämningen träsk på sjön ifråga mindre lämplig och
därför döpt om den till Storsjön. Hypotesen förtjänar beaktande, men därest
den är riktig, kan i varje fall icke K. vara saker till namnförändringen, utan
är i så fall hans sagesman den skyldige; själv har icke K. sett sjön och har
sålunda icke kunnat falla i betraktelser över namnets olämplighet. Vem
denne sagesman varit, om norrlänning eller sörlänning, därom vet man intet,
och att göra ett bestämt uttalande är därför svårt. Dock förefaller teorien
om en namnförändring mindre sannolik, och troligast är, att för Kinberg
som skåning skillnaden mellan Norrbotten och Jämtland varit oväsentlig,
och att det är det sistnämnda landskapets Storsjö, som hägrat för honom.
Då morkullan fortfarande överallt i Norrbotten är sällsynt, är det desto mer
osannolikt, att på K:s tid »god tilllgång» någonstädes varit till finnandes.
Skulle verkligen uppgiften gälla en sjö i Norrbotten, så avser den sannolikt
någon annan fågel än morkullan, och att det i så fall måste ha varit »svårt
att finna goda sträck», är tämligen naturligt. Huru som helst är uppgiften
värdelös.
2 Sveriges Fåglar, 1894, sid. 233.
s Nordens fåglar, 1898, sid, 189.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
