- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
52

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

binett, till afgörande af flere åsamkade ärenden under
Konungens resa. Vid detta tillfälle yppade Konungen sin plan
emot Regeringsformen, genom ett skrifvet diktamen, det
Drottningen tvang sin gemål att i protokollet låta införa.
Sedan, uti ingressen af detta diktamen Hans Maj:t förklarat
sin vilja vara, att de uti Rådet omtvistade förslager, rörande
grefve Leyonstedt, Stjernstedt med flera, skulle genast och
utan uppskof, efter dess vilja och befallning expedieras,
och fullmakter uppsättas för de personer han dertill
utnämnde — antydde Hans Maj:t uti slutet af samma
diktamen, att han intet ansåg Rådets pluralitet och
öfverröst-ning såsom gällande uti besluten, utan allenast att utgöra
Rådets tanka, den han egde att iaktaga eller förkasta, utan
undantag af annat, än justitiae-domars ärenden. En så
vrång uttydning af Sveriges lagar kunde ej annat än
uppväcka begge kabinetts-rådens bestörtning; om den var
uppriktig hos riksrådet Löwenhjelm kan man ej veta; men
begge instämde att anföra häremot Regeringsformens och
Konungaförsäkrans klara ord. De bödo till öfvertala
Konungen att återtaga sitt diktamen, men förgäfves. Hans
Maj:t påstod lydnad; hvarpå herrar riksens råd förklarade
sig ej kunna härtill samtycka. Statssekreterarne och
kansli-betjeningen vägrade expeditionen och contra-signaturen,
enligt deras ed och instruktioner och hela denna sak blef
öfversänd, med alla åtföljande omständigheter, till
rådkammaren i Stockholm.

Detta för allmänheten ådagalagda anfall på grundlagen
var öfveriladt och torde sätta nationen, som älskar både
frihet och sjelfsvåld, i harnesk mot ytterligare försök. Man
fick sedan erfara, att detta steg var med Drottningen
öf-verlagdt och af grefve Brahe, lagmannen baron Erik
Wran-gel och kammarherren baron Reuterholm i hemlighet
för-fattadt. Här öppnades källan till alla de bullersamma och
bedröfliga händelser, som, under 1755 och 1756 årens
riksdag, qvalde både Konung och ständer.

Sedan Konungen från sin resa var återkommen, och
besökte sin rådkammare, företogs Kongl. Maj:ts diktamen
uti Lund, angående Regeringsformens förtydning.
Konungen stödde sin tanka på Regeringsformens ord: att Rådet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free