Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga, och ej tilläto någon slags tydning, till fördel för
hennes mening.
Ehuru Ständerna, vid 1769 års riksdag, hade betalt
Konung Adolf Fredriks och dess gemåls skulder med 6,600,000
daler, befanns det emedlertid att på ett år, vid Konungens
död, nya skulder blifvit gjorda till ett belopp af mer än
1,200,000 daler. Gustaf III, underrättad om tillståndet med
arfvet efter sin fader, befallde att man skulle använda
lösöreboet att betala skulderna. Enkedrottningen
tillkänna-gaf deröfver sitt missnöje; hon hade velat, att lösöreboet
blefve orubbad t, för att delas mellan henne och hennes
barn, och att Konungen allena åtog sig skuldernas
betalande.
Enkedrottningen såg sällan den unga Drottningen
Sophia Magdalena. Sorgen efter Konungen och hans
efterträdares frånvaro, höll hofvet uti en djup och stilla
tillbakadragenhet. Den unga drottningen hade intet annat
umgänge och förtrogna, än sina danska kammarfruar*). Hon
hade den sorgen att förlora en af dem, som hon mycket
sörjde. För att ersätta henne, och då hon ej dertill ville
hafva någon svenska, för att ej hafva en spiQn i sin om*
gifning, tog hon en mamsell Dumont, född i Bern, ung och
af behagligt utseende, med ganska god hållning och
bildning. Hon hade kommit till Sverige med fru de Leyel från
London. Denna kammarfru blef första favorit till den grad,
att Drottningen lät henne dinera och soupera tête-à-tête
med henne, i sitt kabinett. Drottningen meddelade henne
sina hemligaste tankar, och den brinnande åtrå hon hade
att blifva moder. Hon anförtrodde mamsell Dumont sitt
hemliga bibliothek af romaner och förbjudna böcker.
Slutligen gaf Drottningen henne förtroende, af sin intrig med
baron Rosencrona, dansk legationssekreterare och ville
öf-vertala henne att befordra densamma. Mamsell Dumont,
som hade klok och försigtig karaktär, ville icke låna sig
dertill; hon vördade allt för mycket Drottningen, för att
låta öfvertala sig, föll till hennes fötter och framställde un-
*) Redan förut ville kronprinsen skilja dessa danska tjenare från sin gemål. Se
härom hans bref till grefve Fersen af d. 3 April 1768, bilagan N:o XXXII
. och grefve Fersens svar derå af d. 5 samma månad, bilagan N:o XXXIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
