- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:194

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till Frances

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

från domkyrkan utan att hafva gjort min reverens för
det djerft höga, herrliga hvalfvet. Det är ock på
sitt vis en bön, ett modigt, innerligt uppstigande mot
höjden, ett sakta sammanslutande till en himmel under
himmelen. Fahlcrantz sade: när man blir småaktig och
nyckfull, hvilket väl ofta händer under detta hvardagliga
lifvet, så vet jag ingen mera upplyftande, mera befriande
känsla, än den man erfar vid inträdet under detta
hvalf. Och härmed lemnar jag kyrkan. Af de märkvärdigheter
jag sag under vår lilla resa, är denna den enda, som
qvarlemnat hos mig ett stort och lefvande intryck.

Årsta d. 11 September 1838.

För den njutning ditt bref skänkt mig tackar jag dig
hjertligen, min goda Frances. Du säger: «jag är lycklig»,
och det finnes intet ljufligare ord för mitt öra. Det gör
mig så godt att nu få höra det af dina läppar och att tänka
mig njutningens blick i ditt Öga. Med saknad känner jag,
att jag icke varit för dig hvad jag bort vara. Mycket
är det mitt eget fel af brist på lugn, på klarhet i
uttryck, mycket äfven omständigheternas. Jag kom f är
liden vinter ofta upp till dig med själen full af ord,
som jag trodde skulle göra dig godt efter förlusten af
din dotter; ty jag vet att det låg tröst och ljus i dem,
det ljus, som strömmar ut ur ordets skatter, men hvilket
menniskosjälen icke alltid är i stånd att med lika lif
och klarhet insuga. Jag längtade att meddela mig med dig;
men du var aldrig ensam, och att tala i vissa ämnen
uti en tredje, blott åhörande persons närvaro är mig
rent af omöjligt. Vi träffas väl åter och då, med Guds
hjelp, klarare och fastare. Ah ja! vi skola ännu en gång
tillsammans glädja oss i det ljus, som Evangelium sprider
öfver de dunklaste delarne af vår tillvarelse, af våra
öden. Det kommande året vill jag nästan uteslutande egna
åt Bibelns studerande. I mycket hoppas jag vinna mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free