Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passande bade ju blifvit saradl — rände bau
sig bort.
Det är väl sant att han tre gånger väude
sig tillbaka igen, men ännu mera sant är att
han efter hvarje förnyad blick blef allt mera
förtretad.
Emellertid bade damerna slutat sin rond
omkring salongen. Ocb afvaktande en vink
att antingen sätta sig eller gå, stod Viola
qvar vid sista blomkrukan på krigsrådets sida.
”Ack, hvilken ljuf, ljuf blomma på denna
skrofliga ocb fula kaktusväxt!” sade hon,
lutande sig ned mot blomman, som hon ej heller
försmådde att vidröra med sin kind.
”Tag den med, om den behagar!”
Ocb en gemensam bugning för fruntimren
antydde ett audiensen var slutad.
Med en djup glädjerodnad (ty detta var
ändå ett bevis på välvilja) upplyfte Viola
krukan, hvilken var helt lätt, men i detsamma
uppgaf hon ett utrop af smärta: hennes lena
hy hade blifvit rispad af taggarne.
Hela den lilla konfusionen kom så hastigt
att Severin ej hann att tänka på sin värdighet.
I fall sådant medbunuits, hade han visst icke
sprungit upp, tagit växten från Viola och sjelf
burit den ända till dörren, der den lemnades
åt gubben Nicke.
••
Annu mindre hade han med en helt
bekymrad ocli verkligen intagande ton utbrustit:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
