Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu åter vidgade till himlaport —
Och alla skyar flygta utom denna
Kring höga hvalfvet vördnadsfullt tillbaka
För den gestalt, som sväfvar fram och sänkes
På fältets gröna matta framför den; %
Är det en sky? — se, kringom nattblå vågor,
Som skimra innerst, gjuter sig ett svall
Af rosors farg, hvars veck i purpur mörkna.
Se på dess mörka spets hvad blixtrar mildt,
Likt daggen på en vaggad myrtens hjessa?
Är det en sol, som vid dess brädd arbetar
Att genombryta dimmans sista flor,
Den sol, som redan ger det hela färg
Och föder blixtarna i myrtendaggen? —
Ja väl en sol! — Dess ljus går genom verlden,
Evärdligt, gränslöst, dit, der ingen stråle
Från andra solar hann, — från dem, som dricka
Sitt ljus, sin varelse, ur dennas väsen.
Dock ej ett moln det är, som solen gömmer:
Till rika skrudar klarna azurn, purpurn,
Till guldflorsslöja skimret, strödt deröfver,
Till diamanter rayrtenkronans daggspel,
Och under denna ler ett jungfruanlet
Med blick, med uttryck, ännu aldrig tecknad t
Af Sanzios, och ej af drömmens pensel.
Den sänkta blicken är ej sedd — han h vilar
På Soln, som höljs af mantelns svall, vid hjertat.
Men nu hon lyfter den — att djupt sig gömma
In i Johannes’ öga, i hans hjerta
Med outsägligt tal, vid hvilket sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
