Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gud och Herr Baron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kopp kaffe och läste tidningarne för dagen, då det
knackade på dörren till tamburen.
Det var eå hård, brådskande knackning, och
komministern reste sig genast och gick sjelf för att
öppna.
En ung man med ett blekt, distingueradt
utseende och klädd i riddrägt trädde in, tog af sig hatten
och gjorde en lätt bugning för komministern.
»Ah, se herr baron!»
»Ja, jag hade min väg förbi och tog mig
friheten att stiga in. Men jag kommer kanske och stör ...?»
»För all del... Var så god och sitt ner!»
Den unge baronen lade hatten från sig på en
stol vid dörren, steg fram i rummet och slog sig ned
i soffan.
Komministern sköt fram en stol och satte sig
midt emot honom.
»Hvad gör mig äran af ert besök, herr baron?»
Den tillfrågade svarade icke genast, utan tog
fram sitt cigarrfodral och bjöd komministern en cigarr.
Derpå tog han sig sjelf en, drog eld på en tändsticka
och tände sin cigarr noga och omständligt. Så blåste
han ut några lätta rökmoln genom näsan och yttrade
till sist; i det han betraktade den fina, hvita askan
på sin cigarr:
»Det lofvar bli god gräsväxt i år.»
Komministern jakade och skyndade att tillägga,
att sedan herr baron sjelf öfvertog ledningen af
bruket hade alltid gräsvallarna gifvit mera foder än
någonsin.
»Men så har herr baron också studerat sin sak
i Skotland», tilläde ban.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
