Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Solstrålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fina ansigtet med sina regelbundna drag måste hafva
varit synnerligen tilltalande, då det fick lif af ett par
ögon, som nu hade slocknat för alltid. Flickan hade
väl i lifstiden varit omkring en femton år.
Nu ville flugorna åt henne, och som ingen jagade
bort dem — grobladet hvilade ju helt beskedligt
stilla i likvakterskans knä — så blefvo de närgångna
och satte sig, der de bäst trifdes — på kinderna och
läpparne.
Jag drog upp min näsduk och fläktade bort dem.
Men just i detsamma vaknade gumman till lif
och gnuggade sig i ögonen. Och när hon fått dem
klara, gaf hon mig en hvass blick, — ett riktigt
grundskott.
»Hvad skall han göra med flickungen — hva?»
Jag upplyste henne om förhållandet. Hon blef
mildare stämd och satte grobladet i rörelse.
»Nå, det var då hederligt gjordt af herrn. — Jag
måste ha slumrat in en stund — eller hur? Ja, ja,
det är allt åska i luften! — Ar hon inte bra svept? —
skulle tro det! — har också gjort det sjelf! —ja det
vill säga, hon har inte gjort det, utan jag. . .jag!»
Och hon lade handen på bröstet med en gest,
full af komisk värdighet. — Det var inte så helt med
den der buteljen, det märkte jag.
»Hvad hette den döda i lifvet?»
»Det samma som hon heter nu herre! . . . Betty
Holm!»
»Betty Holm.»
»Ja, det är inte något att fundera på, för resten
kallade vi, hyresgästerna här i huset, henne inte för
Betty, utan för Solstrålen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
