- Project Runeberg -  Fragment. Studier och dikter /
106

(1883) [MARC] Author: Daniel Fallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid krucifixet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ända upp till armbågarne, sade ett par tre ord, så skrattade
alla herrarne och sa’: ’oh, yes! — yesF Det var inte
vackert, men jag tyckte det var synd om dem ändå,
fast de talade så illa. Och så band jag Mignon — hon
heter så, min lilla mulåsna! — vid asken der nere,
tog mod till mig och gick upp och fram till madame.
Och jag sa’ henne det samma, som jag sagt er, men
då ska ni tro, att herrarne fingo roligt. En ville,
att jag skulle dricka champagne med honom, och en
annan ville bjuda mig på cigarretter, men madame,
som kunde tala franska, men dåligt... mycket dåligt,
bröt en hvit ros från busken, som presterna för många
hundra år tillbaka stänkt vigvatten på, derför att
ingen skulle våga röra den, utom madonnan, då hon
S:t Hans-natten går öfver ängarne för att ge god
årsväxt. Men madame i långa handskarne och den
bred-skyggiga hatten stal en ros från Guds moder och fäste
den i sitt hår. Då gjorde jag korstecknet af förfäran,
men herrarne applåderade och tyckte, att den hvita
rosen klädde madame så ypperligt. Och det gjorde
den också: den stack så bra af mot det korpsvarta
håret och den litet solbrända hyn. Men när madame
såg, huru ledsen jag var öfver hennes otro, drog hon
mig till sig, der hon satt, jyfit der ni sitter, och
medan hon då och då tog ett par bloss ur cigarretten
och läppjade på campagnen, berättade hon mig, att
hon låg och badade vid Trouville, att hon var från
ett land långt borta i vester, fjerran öfver hafvet,
som man ser från Mont Canisy, och att man i hennes
land för länge sedan slutat tro på helgonen, på den
heliga jungfrun, och att man öfver hufvud endast
satte sin lit till en sak: till sin egen kraft. Och så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:39:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fdfragment/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free