Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ralkommissarier, hvilka ämbetsmäns åligganden dock ej tyckas
varit skarpt begränsade.
Den estländska staten visade vid denna tid intet öfverflöd
på ämbetsmän, ocb under den tid, som landet lydt under
Sverige, hade de ej ökats, ehuru landet tilltagit i folkmängd
och välstånd, och lönerna för ämbetsmännen voro i allmänhet
knappt tilltagna, men kronans inkomster af Estland voro ej
häller stora. Estlands civila utgiftsstat uppgick år 1646 till
14,909 daler, dess militära till 5,160 daler.5
Under det Erik Oxenstierna var Estlands guvernör, gjordes
indragningar i staten, vid det tillfälle, då drottning Kristina
företog en revidering af staterna. Guvernören protesterade
ganska lifligt och förklarade, att staten var så knappt
tilltagen som möjligt, och visade, att det var omöjligt
för ämbetsmännen att lefva på mindre lön än hvad de
hade och att om ämbeten indrogos skulle ändå de n. v.
ämbetsmännen kommo att ligga kronan till last. Emellertid var
1649 års stat mindre än 1648, och i april 1650 inlemnade Erik
Oxenstierna själf ett förslag om ytterligare indragning för
att förekomma opraktiska åtgärder från Sverige. Det var
hufvudsakligen de lägre ämbetena, som indrogos, såsom
brofogde, proviantskrifvare m. fl., och därjämte afkortades i någon
ringa mån en del löner. Däremot tillsattes nya ämbeten och
för några höjdes lönerna, såsom fallet var med
generalkommissarien Otto Yxkull och ståthållaren Grass. Då fullständiga stater
saknas för dessa år, kan man dock ej angifva de summor,
som dessa under Erik Oxenstiernas tid gjorda förändringar
betingade. Staten ansågs dock allt fortfarande för knapp,
och klagomål höjdes däröfver.8
De för Estlands styrelse egendomliga myndigheter, med
hvilka guvernören kom i en ständig beröring, voro landtrådet,
landtdagen och Revals råd; med dessa skulle han underhandla
och vara liksom en medlare mellan den svenska regeringen
och Estland.
Landtrådet bestod af tolf medlemmar af den estländska
adeln och hade en trefaldig verksamhet. Dels utgjorde
det tillika med guvernören landets högsta domstol, dels skulle
det stå vid guvernörens sida, då han utöfvade sin
administrativa och exekutiva makt. Inga åtgärder kunde af guver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
