Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de föreviga annars förgätna namn. Och man gräfde så att
grnndstenarne utrycktes i pelarne, för att få ner ännu ett
litet barn, som ej kunde få multna i kyrkgården utanför,
och allt flera springor uppstodo i hvalfven och golfvet sjönk
och steg i den mån grafven derunder var nyare eller äldre
och de lefvande, som då sutto flitigt i kyrkan, inandades
förruttnelsens qväfluft, derunder smittosamma sjukdomar, som
måste befordras af dylik atmospher, ofta hemsöktemen
kassan, som måste löna både kyrkoinspector och
kyrkrådsnota-rius, blef alltid för klen att bekosta större reparationer. D:r
Follin, som lefde 200 år efter Anders Biide, måste klaga,
att. ”kyrkan såsom mycket gammal är äfven skröplig och
bristfällig och sådan har hon varit snart i 200 år.” Ett
enda hemman cgde denna kyrka, beläget i Wäluf. 1
Lande-boken af 1GG9 heter det: ”item haffner Kirckcnn en gaardt
ij YVedlöf som Monns Erieksen nu paaboer skyller aarligen
til Kirekcn Landgille byg 2 pund.” I 1G9I års
jordrefnings-protokoll räknas det bland socknens geistlige hemman. Men
någonstädes fanns anteeknadt, att några skillingar voro
kronan förbekållne, liksom nu några skillingar äro kyrkan
förbehållna af kyrkans förra gårdar. Och hemmanet blef i kraft
af detta förbehåll ej blott bedömdt såsom det der hade
varit kronans, hvilken med ett förbehåll gifvit det till en
kyrka, utan vara kronans, som nu kunde ändra eller icke
ändra sin gamla disposition. Men ej nog dermed, utan det
förklarades vara ett kronohemman, hvartill en bonde måste
anses ega lösningsrätt. En ättling af cn bonde, som
innehade jorden, förrän den blef kyrkan Öfverlemnad, således
från tiden före loG9, framstod ej att kräfva tillämpning af
1789 års privilegium, utan en bonde, som fått städjerätt af
— kyrkrådet i Helsingborg. Så har landets högsta
myndighet, den enda gång den kunnat hjelpa detta alla
myndigheters stjufbarn, begagnat tillfället att låta det allmänna
biträda till den gamla kyrkans bevarande för nya tidebvarf.
Kyrkan blef fattig pä sätt vi sett, ehuru samma forntid, som
skänkte kyrkan, också skaffade rika medel för dess framtid.
De jcmna krigen och de lagar, som skulle söka göra Sverige
till ett fabriksland, gjorde communcn fattig och uppenbart
var, att kyrkan kunde spegla sitt framtida utseende,
liknande det, som Kärnan redan skådar i sundets vågor.
När man ser i Suecia antiqua et bodierna af Dahlberg
de många harliga byggnaderna, som omkring 1G70 utgjorde
det närvarande Sveriges prydnader, af hvilka man nu knappt
upptäcker ruinerna, så är lätt alt sluta, det Helsingborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
