Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma hvad möjligt var, men i Stockholm otillräckligt till dess
hustrus och barns uppehälle, hvarföre ock D:r Bergeströms
mor och systrar måste nära sig med söm och broderi. En
7 års gosse, en ålder dä andra barn gä och leka, hadc han
redan lärt att temligen väl brodera kilar på strumpor. Han
sattes i scliola hos en student som höll pædagogi; genast
röjde sig hans eldiga snille och då scbolau är andra barn
en plåga, var den honom ett nöje; endast lians fattigdom
oroade honom, då lian såg alla sina kamrater bättre klädda
äD han var; men en olyckshändelse afbröt snart bans
begynta scholgång: han hade mycken lust till att rita, och
samma böjelse gjorde en af hans kamrater till hans intima
vän; denne följer han lieni, i tanka att de skulle roa sig
med ritande, men andra piltar kommo oförtänkt: blyarts och
lekdon lades bort och en annan lek påtänktes. De gä
samte-ligen ut. En väderqvarn stod i grannskapet och gossarna
Anna på del upptåg att springa fram emellan
väderqvarns-vingarna då de gingo i starkaste malning och omlopp. Ovan
vid denna farliga lek händer den nnge Bergeström vid
första språng han gör, att han af qvarnvingen får ett slag i
hufvudet och venstra sidan, hvaraf han föll genast ned på
marken såsom död. Qvarnen gick i sin fulla gång; ingen af <
hans kamrater, förskräckte af bans olycka, vägade sig fram
att draga honom undan. Han qvicknar vid, och i detsamma
sträcker bau ut det venstra benet, dä qvarnvingen ånyo
träffar honom ocb slår venstra lårbenet tverlaf. Alla gåfvo
honom förlorad. I denna ömkansvärda belägenhet hars han
hem till sin fattiga mor, livars bekymmer i dess fattigdom
ökades genom denna olyckshändelse. En skicklig läkare
tillkallades och mot allas förmodan räddades den unge
Bergeström, ehuru han länge måste hade hållas vid sängen och
gå pä kryckor. Nio är var han dä denna olycka hände
honom. Aret efter kom dess läder hem och blef hela vintern
i Stockholm; han njöt nu inga dagtractamcnlcn af Dykeriet,
som då han var i dess årender stadd, han måste derföre tänka
på någon ärlig och anständig ntväg alt försörja sig och de
sina. Han kunde mäslerligcn göra piphufvuden af ler; han
inrättar der (il 1 sin egen lilla verkstad, och salig D:r
Bergeström, hans ende lef^ande son, hlcf sin fars handllangarc.
Boken lades till sida, spaden och lerkluhhan i dess ställe.
I slitna kläder, med skor pä folierna som måste bindas med
bast, följde bau sin lär ulom staden i kallaste vintern:
lädren uppbackade ler och sonen drog del pä en kälke hem.
I kallt rum, i strängaste vinterköld, måste han sedan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
