- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
90

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brott med döden, och äfven den kan »mista halsen», som
förtalar prinsessorna och deras tärnor.

Men de strängaste lagar båta föga, när herskaren själf
stundligen bryter emot dem och när han bland sina
gunstlingar och vänner tål liderliga sällar.

Att komma till hofvet var därföre att utsättas för svåra
frestelser, ej minst för en ung, vacker flicka. Kung Erik
var svag för qvinlig skönhet, och han hade aldrig någon
aktning för qvinnans heder.

Nu kan visserligen invändas, att Karin ej kom till
konungens utan till prinsessornas hof, och där skulle allt gå
»ärbart och anständigt» till. Åtminstone var kung Erik
mycket mån därom. Det är en gammal erfarenhet, att en
lättsinnig man sätter de högsta skrankorna kring den qvinna,
hvars ära han vill skydda och visar henne den största misstron.
Så ock här. Kung Erik behandlade i mångt och mycket
sina systrar, som om de varit österländska haremsdamer.

Gustaf Vasa efterlemnade, som bekant, vid sin död fyra
ogifta döttrar, Cecilia, Sofia, Anna och Elisabet, den äldsta
tjugu, den yngsta elfva år. Tidigt moderlösa och med en
ung, oerfaren styfmor och en gammal, af många viktiga
göro-mål upptagen fader, hade döttrarna växt upp i frihet och
själfsvåld. De blandade sig visserligen ej i politiken, men
utfärdade ynnestbevisningar och togo sig en viss myndighet
mot sin omgifning. Elisabet var ej mer än fjorton år, då
hon tog sig för att utgifva ett kungligt gåfvobref — på en
häst, och Cecilia behagade taga zigenareföljen under sitt
höga hägn. Men kung Erik beslöt att göra slut på både
själfsvåld och frihet. Öfver styfmodern, Katarina Stenbock,
egde han ej att befalla, hon fick sköta sitt hof bäst hon
gitte, men systrarna skulle lyda honom, och det utan
inskränkningar. Han .litade ej helt på fru Anna Hogenskild,
Nils Pedersson Bjelkes enka, som var deras hofmästarinna,
utan hennes svåger Ture Pedersson utnämndes till
hof-mästare och fick stränga order. Han skulle ej blott sköta
hela deras ekonomi och se till, att de själfva ej det ringaste
befattade sig därmed, utan han skulle också öfvervaka
sederna vid hofvet. Allt dåligt folk skulle genast afsättas,
och genom spioner skulle hofmästaren göra sig underrättad,
att allt gick ärligt till väga och att hvar och en, särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:12:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/feqvinnor/2/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free