Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hassel* f., Hasselbuske, in.,
Hässle, n., en allmän, trädartad buske
af Allonträdens familj, blommande på
bar qvist: Corylus Avellana L.
Frukten kallas Nöt.
Hasselbusken––––-
I vård af slutna skal en oljig kärna bär.
^ OXENSTJEBNA 2: 150.
Hasselört* f., en mångårig,
krypande ört med tvenne motsatta,
njurlika blad och treklufven, inuti brun
blomma: Asarum europceum l.
Hasselörten växer under hasselbuskar och
var fordom eftersökt såsom beredande
ett verksamt kräkmedel.
Hatt, m., benämning dels på flere
växter med a) blomhufvud, såsom
Blåklett (Båtsmanshatt), Knappvädd
(Blåhatt); b) hjelmlik krona, såsom
Munkhatt, Stormhatt; dels på den
öf-re, runda och utbredda delen af
Svampar, som fructificera på undre sidan.
Hattsvampar, de fullkomligaste
Svamparne, som hafva fröredning på
hattens undre sida: Hymenomycetes Fr.
+ Hauter, Gotl., se Höter.
Hedelaf,
Hedemossa=Islands-laf.
Hedenblomster, n., en med
Katt-fotsörten närbeslägtad växt, med
gull-gula, oförvissneliga blommor:
Heli-chrysum arenarium Moench. Af
Hedenblomstren förgyllas sandfälten i södra
Sverige.
Heder, f., en mindre vanlig
benämning på Murgrön, efter Latinet:
Hedera Helix L. »Hedera täckte muren
till 15 alnars höjd, såsom en den
skönaste tapet, med en beständig grönska».
Linnés Sk. resa 99.
* Helenerot, se Alant.
iHelgatrefaldighetsbloinster,
Blek. = Solvända.
f Helgeandsört, medeltidsnamn
på Qvanne.
f Helgerefva, f., Wahlenberg =
Hundrofva.
HelgllÖ, n., öfversättning af Fr.
Sainfoin, en som foderväxt odlad art
af örtslägtet Onobrychis Tourj»., med
ledade fruktbaljor, röda blommor: O.
sativa Lam.
Helm, äfven Elm, m., af Lat.
Ely-mus = Strandråg. Föres mindre
rig-tigt till Sandröret.
jr Helting, hos Liljeblad en
för-vridning af Lat. Elatine. Utgår alldeles.
Herrans hand, f., ett bland de i
folkspråket mycket vexlande namnen
på Orchis-arter med handlikt delade
rötter, efter medeltidens Palma Christi.
Andra namn äro: Guds hand, Jungfru
Marise hand, Djefvulens hand.
f Hesperis kan aldrig upptagas
som Svenskt namn; vi ega ett allmänt
antaget: Nattfiol.
HexÖrt, f., örtslägtet Circaea L. af
Kropp växternas familj. Samtliga
arterna växa i skugga, hafva hjertlika
blad och små hvita eller rödletta
blommor i klase.
Hilsko, Hillsko, m. Detta namn
är af Linné tillagdt Androsace
septentrionalis L., en liten ettårig vårväxt af
Hvifveväxternas familj, med bladlös
stängel, små hvita blommor i en
blomflock.
Anm. Namnet förekommer för öfrigt
icke hos våra författare, ej heller i vårt
folkspråk eller i något beslägtadt
tungomål, utom Norskan, der det likväl
till-lägges en helt annan växt, nemligett
Stenhammaria maritima Reich., på hvilken
ock namnets härledning från hila (/iela)t
rimfrost, passar mycket väl. Jfr Fjärva.
Himmelskorn, se Korn.
+ Himmelskrus, n., en
artförändring af Renfana, med krusiga blad.
Odlas.
fHimmelsnycklar, m. pl.=
Gul-hvifva.
f Himmels-traf (Himmelsgräs,
Himmelsört, Immelört äro olika uttal
af samma namn) = Kropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
