- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
57

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1

KLÖFVERSNA.RREFVA—KNYTLING

57

ekonomiskt afseende vigtiga, måste de
allmännare arterna anföras:

Alsikejklöfver (bättre efter Tyskan
Svensk Klöfver), med uppstigande
stjelk, rödhvita blommor:
T/hybri-dum l. Ypperlig foderväxt.

Back-klöfver, med upprätt stjelk,
hvita blommor: T. montanum L.

Gullklöfver, Humleklöfver,
upprätt, med gullgula blomhufvud: T.
agrarium L.

Harklöfver, upprätt, ettårig, med
hvitulliga blomhufvud: T. arvense L.

Hvitklöfver, med krypande stjelk,
hvita blomhufvud: T. repens l.
Odlas till bete.

Rödklöfver, med upprätta stjelkar,
röda blommor: T. pratense L. Den
förnämsta bland våra odlade
foderväxter.

Skogsklöfver, med hit och dit
böjda stjelkar, högröda blommor: T.
medium (l.). Kallas äfven Bergklöfver.

Vattenklöfver = Bläcken.
»Z1 Klöfver-snarrefva,seSnarrefva.

KlÖfverärt, f., ett med Klöfver
närförvandt slägte, men med långa,
flerfröiga, fyrkantiga ärtbaljor:
Tetra-gonolobus Soop.

Spergelklöfverärt (T. purpureus
Moench), med röda blommor; odlas
under namn af Spergelärt.

Strandklöfverärt (T. siliquosus
Roth), med gula blommor; växer vild.

Knagel, m., enligt Ihre ett namn
på Pors.

Knagglestarr, se Starr.

Knapp-ag, m., ett med Ag
förvandt slägte, med alla småaxen i ett
hufvud: Schoenus L.

Knappar, m. pl., benämnas flere
växter med plattade blomhufvud,
företrädesvis Vädd-arter, äfven Monke
och mer oegentligt Knoppört.

f Knappfjäll, n., ett åt små
mikroskopiska svampar gifvet namn, som
ej förtjenar upptagas.

Knappsäf, f., ett slägte bland
Half-gräsen, med ett enda ax, utan fröull:
Eleocharis R. Br. Alla arter af
Knapp-säfven växa på fuktiga ställen. Se Sälta.

Knapptåg, se Tåg.
Knapptång, se Tång.
Knappvädd, se Vädd.

*i* Knarfvel, m., ett mig obekant
namn på Fxäken. •

Knavel, m., örtslägtet Scleranthus

l., små växter med ledade stjelkar,
trinda blad och små, kronbladslösa
blommor. »Knafvel blommade ocli dess
innerste blomsträngar lutade
tillsammans åt sina styftor». Linnés Öl. resa 18.
— Namnet Knawel finnes redan hos de
äldste Tyske botanister. Franckenius,
Tillandz och Bromelius haKnaflegräs.

Knoppgräs = Stor Knoppört.

Knoppört, f., örtslägtet Centaurea
L., tillhörande Tistelväxterna (men våra
inhemska arter äro icke taggiga), med
strutlika strålblommor. De flesta
arterna hafva sjelfständiga namn och
upptagas derföre särskildt, såsom
Blå-klett eller Blåklint, Gulskära,
Jern-ört, Storhufvud (Stor Knoppört).

Knutarv, m., en liten med
Rödarven beslägtad ört, blott afvikande
genom blommornas fyrtal: Centunculus
minimus l. Namnet föres af
Wahlen-berg till Spergel.

Knylbräcka, se Bräcka.

Knylhafre, m., en vild, mångårig,
men som foderväxt odlad art af
slägtet Hafre, med knölig rot: Avena
elatior L.

Knylklocka, se Blåklocka.
Knyl-solöga, se Solöga.
Knylvippärt, se Vippärt.

Knytling, m., en liten, till jorden
nedtryckt ört, med gröna, till små
knyten i bladvecken gyttrade blommor:
Herniaria glabra L. Knytlingen
frodas, fast han dagligen trampas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fesvvaxt/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free