Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kors-kovall, se Kovall,
f Korskål, m.* uppgifves som
benämning på Svalört (Ficaria Roth),
men då denna icke erbjuder någon
anledning till namnet, måste det bero
antingen på missförstånd eller ock på
misskrifning i stället för Kirskål.
t Korsnäta, f., Vesterg. —
Hvit-plister.
Korsört, f., de ettåriga arterna af
slägtet Boört (Senecio L.), med
inskurna, flikiga blad och inga eller ock
korta, tillbakarullade strålblommor.
f Korsört benämnas ytterligare
1) Ormbär i Bleking; 2) Kors-kovall
i Jemtland; 3) slägtet Dån enligt
Wahlenberg.
Kosmör, se Smäre.
Kosopp, Kosvamp, m. (origtigt
Koticka), åtskilliga’arter af slägtet
Rör-sopp, i synnerhet Boletus luteus,
gra-nulatus och bovinus L., eller arter
öf-verdragna med ett segt slem, hvaraf
man antagit, att efter deras förtärande
af korna mjölken skulle blifva seg. Se
Linnés Vestg. resa 274.
Koträd, n., ett i Guyana växande
träd (Taberncemontana utilis Abn.) med
ymnig hvit mjölksaft, hvilken är mild
och förtäres som mjölk.
Kovall, m., örtslägtet Melampyrum
L., hörande till Skeplingsväxterna,
utmärkt genom blott ett frö i hvartdera
af fröhusets rum. Hithörande arter
hafva i folkspråket flera namn, hvilka
särskildt upptagas.
Korskovall (M. cristatum, l.), med
blommor i fyrkantiga ax.
Lundkovall (M. nemorosum l.),
med blå, tandade blomskärmar.
Ut-mäjkt vacker.
Akerkovall (M. arvense l.), med
blommor i allsidiga ax, röda,
parflikiga skärmblad.
Skogskovall (M. silvaticum l.) och
Ängskovall (M. pratense l.) hafva
blommorna parvis och ensidigt sit-
tande i bladvecken; den förres äro
öppna, höggula, den senares shitna,
hvitgula.
Anm. Om ordformen vall, se Via.
Krageblomma, f., örtslägtet
Chry-santhemum L., tillhörande
Blomhålks-växterna, utmärkt genom sina sköna,
tunglika strålblommor omkring den
platta, af pipiga blommor bildade
disken. . — Ordet blomma bortfaller i
sammansättningar.
Gullkrage, m. (Gul
Krageblomma), med gula strålblommor: Ch.
segetum l. Jfr Solsicka.
Prestkrage, m.
(Prestkrageblom-ma), med hvita strålblommor: Ch.
Leucanthemum L.
Krakmandel, m., mandelkärne
innesluten i sitt skal. Se Mandel.
Krampfrö, n., frön af
Aker-rätti-kan, inblandade i säden, hvilka ansetts
förorsaka kramp, dragsjuka. Namnet
Kramprättika (hos Dalin) är obrukligt,
öfverflödigt.
Kransborre, m., tillhörande
Suge-växterna, med hvita blommor, som
bilda klotrunda kransar omkring
stjel-ken: Marrubium vulgare L. Se Andorn.
f Kranshirs, m., obrukligt,
olämpligt namn; kallas rätteligen
Kafvel-hirs.
i Krans-ormbunke utgår
alldeles.
Kransärt, se Ärt. Jfr Kronärt.
Krapp, m., ett örtslägte bland
Måraväxterna, kändt af sina klocklika
kronor. Den hos oss för färgerier
odlade växtens rot lemnar ett rödt
färgstoft: Rubia tinctorum L.
Kraslaf, se Laf.
Krasse, m., örtslägtet Lepidium
l., tillhörande de Korsblomstrige, med
runda, platta skidor och enfröiga rum.
I folkspråket ingår krasse i en mängd
andra slägtnamn, hvilka särskildt
upptagas. Akta krassearter äro:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
